[ Annons ]

Åsa Domeij, 59 år och bor i Uppsala. Miljöchef på Axfood sedan 2008 och miljöpartistisk riksdagsledamot mellan 1988–1991 och 2002–2006. Tidigare även ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala och forskare på Statens lantbruksuniversitet. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 29 september, 2021

”Frågan om frival är en gammal surdeg”

Vad händer om företag får anlita andra entreprenörer än kommunen för att hämta hushållsliknande avfall som matavfall? Livsmedelsbranschen gör det redan idag och det medför både miljömässiga vinster och mindre krångel. Det menar Axfoods miljöchef Åsa Domeij, tidigare även miljöpartistisk riksdagsledamot.

Det mesta av företagens matavfall hanteras kommunalt, men för livsmedelsbranschen är det annorlunda. Ert matavfall är en del av verksamheten och hamnar utanför kommunens ansvar. Är det en lösning som fungerar bra?

–För oss är det här väldigt enkelt. I ett visst område är det en entreprenör som hämtar alla fraktioner i alla våra butiker. Matavfall är ju bara en av flera fraktioner som hämtas. Sen har vi våra miljömässiga prioriteringar, vi vill till exempel att det organiska avfallet ska gå till biogasproduktion.

[ Annons ]

Är det svårare att kontrollera om inte ni själva kan välja entreprenör?

– Kommer det in en entreprenör med monopolställning så vet ju inte vi hur de hanterar det organiska avfallet.

Finns det andra miljömässiga vinster med det upplägg ni har idag?

– Vi kan lättare kontrollera hur mycket avfall som hämtas. Det är inte alltid man får den uppgiften av de som hämtar. Och vet man inte hur mycket avfall som hämtas har man svårt att följa upp det egna arbetet med att minska mängden organiskt avfall som slängs.

Kommunerna hanterar redan merparten av allt matavfall, är det inte effektivt om de tar ert också?

– Det blir inte mer effektivt än om någon annan hämtar matavfallet. Privata entreprenörer som hämtar olika fraktioner får också en effektivisering om de hämtar matavfall på flera platser inom ett geografiskt område.

Frågan om frival har utretts tre gånger de senaste tolv åren. Det senaste förslaget, som föreslår mer valfrihet för företagen, är hos miljödepartementet nu. Vad tror du kommer hända?

– Ja, det här är en gammal surdeg så det enklaste för regeringen är att gå på utredningens förslag. Då tror jag det blir lugnt i frågan och regeringen slipper hantera den. Skulle de däremot göra något konstigt och försöka få tillbaka ett strikt monopol, som vi inte har haft på decennier, då kommer det här säkert bli en långsiktig politisk strid. Det kommer krävas nya utredningar då. Jag hoppas att frivalsutredningens förlag, trots att den innebär mer byråkrati, blir verklighet.

Finns det en risk att miljödepartementet väljer en annan väg än utredningens?

– Ja det finns en risk att det skulle kunna bli så.

Vilka problem skulle ni få om kommunerna skulle ta över hanteringen av matavfall?

– Det skulle bli krångligare organisatoriskt, både centralt och för butikerna. Då skulle plötsligt kommunen bli en extra entreprenör bara för matavfall. Sen skulle vi inte kunna styra vad som händer med det organiska avfallet. Det kan också bli dyrare om de får monopol.

Även Naturvårdsverket har ett finger med i spelet, de ser över vad som ska definieras som kommunalt avfall? Vad kommer hända i den frågan?

– Det är svårt att säga. Någon på tjänstemannasidan krånglar runt att det ska heta kommunalt avfall, som är ett EU-begrepp, istället för hushållsavfall. Det är ju inte så att EU genom att använda begreppet menade att det skulle vara ett kommunalt monopol, deras avsikt är inte att lägga sig i om medlemsländerna hanterar den här sortens avfall kommunalt eller inte. Det var också klart i frivalsutredningen att även om det kallas kommunalt avfall så ska det inte vara ett kommunalt monopol.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]