Från och med 1 januari 2027 måste alla kommuner erbjuda separat insamling av förpackningar. Ansvaret för insamling av förpackningar har flyttats från producenter till kommuner, som antingen utför hämtningen själv, eller anlitar entreprenörer.
Det innebär att fastighetsägare behöver anpassa sina avfallsutrymmen för att möjliggöra separat insamling av restavfall, matavfall, tidningar, plast, papper, metall och glas.
[ Annons ]
Det innebär en rad utmaningar för fastighetsägare, exempelvis att minimera risken för felsorteringsavgifter. Något du kan läsa om här.
Elvira Andersson, förvaltningsexpert på Fastighetsägarna Stockholm, har just nu fullt upp med att förse fastighetsägare med information. Hon betonar att man från Fastighetsägarna ser positivt på syftet med FNI och välkomnar ett förbättrat återvinningssystem. Samtidigt finns det farhågor inför breddinförandet.
Framför allt vill man få bort de felsorteringsavgifter som tas ut av kommuner och avfallsbolag. Detta eftersom det i många fall är svårt eller omöjligt att veta vem som av hyresgästerna som sorterat fel.
[ Annons ]
I många fall hamnar felsorteringsavgifterna direkt på fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen. Det krävs väldigt stor bevisbörda för att kunna härleda till en specifik boende, säger Elvira Andersson.
Ett möjligt sätt är att jobba med kameror och sensorer, och ha ett digitalt kortsystem så man kan se vem som går in i avfallsutrymmet under en viss tidpunkt.
– Då kan man genom ett ganska tidskrävande detektivarbete få fram vilken hyresgäst som sorterat fel. Men även om du har den typen av bevis så kan det ändå vara svårt att pröva rättsligt, säger Elvira Andersson.
Hon har tittat på kommunerna i Stockholm och konstaterat att det är olika hur kommunerna väljer att göra. Vissa tar konkret ut felsorteringsavgifter, andra inte. Eller så kallar man det nåt annat, som i Nacka kommun där det i stället benämns miljöstyrningsavgift. Ur deras styrdokument: ”För att styra mot en miljöanpassad avfallshantering tillkommer en miljöstyrningsavgift för de som inte sorterar ut matavfall eller förpackningar för insamling.”
Ytterligare en variant att ta extra betalt för hämtningarna är när det i en fraktion för till exempel kartong har hamnat plast eller något annat som inte ska vara där. Då kallas det inte felsorteringsavgift, utan räknas som en restavfallshämtning, vilket bekostas av fastighetsägaren.
För oss är det glasklart att förpackningsavfallet som hämtas av kommunen ska ersättas av producenterna
Elvira Andersson ser allt oftare att många kommuner höjer sina taxor till följd av att ersättningen från förpackningsproducenterna inte täcker den faktiska insamlingskostnaden. I stället för man över kostnaderna på fastighetsägarna. Kostnader som, med viss eftersläpning på grund av hyressättningsregler, till sist kan hamna på hyresgästerna.
– Har man ett visst intervall på hämtning av fraktionerna så ska man egentligen inte ens behöva betala för hämtningen. Kommunen ska samla in förpackningarna och sen ska förpackningsproducenterna betala för den insamlingen. Det ska inte ligga på fastighetsägaren överhuvudtaget i och med att det är ett producentavfall. För oss är det glasklart att förpackningsavfallet som hämtas av kommunen ska ersättas av producenterna, säger hon.
I väntan på ett mer tydligt regelverk så bör fastighetsägaren ändå se till att skapa en god sorteringsmiljö för hyresgäster och boende i avfallsrummen.
– Vi tror på god service och sortering, ordning och reda, tydlig information och närvaro. Många fastighetsägare jobbar med nudging. Man kan till exempel färgkoordinera avfallshanteringen i miljörummet. Och lägga lite tid på att utvärdera vilket avfall det är som de boende i huset producerar mest. Så att man dels har rätt hämtningsfrekvens, dels rätt antal kärl för rätt typ av fraktion.
Men är det verkligen fastighetsägarnas uppgift att försöka uppfostra hyresgästerna att göra rätt?
– Ja, alltså, boende och hyresgäster har ett eget ansvar. Men fastighetsägaren har ju ansvar för att informera hyresgästerna. Alla som både bor och verkar på den egna fastigheten bör få information om hur man ska hantera sitt avfall.
Som fastighetsägare måste man göra upp en plan, och inventera vilka möjligheter man har på fastigheten. Har man inte sorteringsmöjligheterna på fastigheten så är det fastighetsägaren och brf-styrelsens ansvar att svara på och hänvisa sina hyresgäster till en återvinningsstation eller miljörum, säger Elvira Andersson.
Extra problematiskt kan det bli för fastighetsägare som saknar utrymme, eller om det inte går att komma till och hämta utifrån trafiksäkerhet. Det kan också vara att man har en kulturmärkning på fastigheten som gör att ombyggnad inte är möjlig.
– Det är nöten att knäcka när det finns ett utsorteringskrav för boende, men inget utrymme för att iordningställa. Då gäller det att man kontaktar kommunen och ser hur man kan komma fram till en lösning.
Inte förrän nu börjar man få kännedom om hur olika förutsättningarna faktiskt är i de olika kommunerna
Hittills har det utifrån lagstiftningen fått lösas från fall till fall. I somras fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att bland annat utreda hur insamlingen kan bli enhetlig i landet. Utredningen ska vara klar senast 31 oktober 2026.
Ytterligare ett frågetecken att räta ut är vad ”fastighetsnära” egentligen innebär.
– Ja, just fastighetsnära är en ny definition i lagstiftningen. Man satte beslutet först, men inte förrän nu börjar man få kännedom om hur olika förutsättningarna faktiskt är i de olika kommunerna. Det finns inga referenspunkter på det ännu, men man börjar prata om ett avstånd på ungefär 400 meter ska räknas som fastighetsnära. Men ingenting är klubbat ännu.
För att underlätta för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har Fastighetsägarna Stockholm spelat in några filmer där de förklarar den nya lagstiftningen, vad producentansvar innebär och hur ska man agera som fastighetsägare. De rullas ut på Fastighetsägarnas webb inom de närmaste veckorna.
Fastighetsägarna Stockholm genomförde också ett nudging-projekt med Beteendelabbet för några år sedan. Där finns tips på hur fastighetsägare kan utforma och iordningställa miljörummet för att främja god sortering. Bland annat med hjälp av färgsättning, men också hur man ställer upp kärlen.
Vägledning och riktlinjer kring avfallsutrymmen och hur ytor för förpackningsinsamlingen ska utformas hittar man på avfallsverige.se
Checklista: Vad du behöver göra som fastighetsägare
Planera och anpassa utrymmen:
Skapa nya eller anpassa befintliga utrymmen för att uppfylla kraven på ändamålsenlig avfallshantering.
Kontakta kommunen:
Hör efter med din kommuns avfallsavdelning för att förstå deras planer för FNI i ditt område.
Säkerställ säkerhet och tillgänglighet:
Tänk på att utformningen av avfallsutrymmen måste vara säker och tillgänglig för alla användare.
Hantera avtal med entreprenörer:
Ansvaret för upphandling och hantering av insamlingen ligger nu hos kommunen, så se över befintliga avtal.
