Jonas Nygren var socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen i Sundbyberg mellan 2010 och 2015. Han var förbundschef för Hyresgästföreningen 2016–2020. År 2017 ledde Jonas Nygren arbetet att inrätta den numera nedlagda myndigheten, Delegationen mot segregation, Delmos. Nu leder han den bostadspolitiska tankesmedjan Bostad 2030, som är ett samarbete mellan Arenagruppen och Hyresgästföreningen. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 28 april, 2023

”Fokuset på polisens lista leder arbetet fel”

I rapporten Att identifiera utsatta bostadsområden jämförs polisens lista med Boverkets Segregationsbarometer. Jonas Nygren på Bostad 2030 menar att betydligt fler kommuner har bostadsområden med stora socioekonomiska utmaningar än vad som framkommer i polisens lista.

Vad är rapportens viktigaste slutsats?

– Att polisens lista ska användas till det den är avsedd till. Det vill säga som underlag för insatser för att bryta kriminalitet och frågor förknippade med det. Vill man arbeta mot segregation och för ökad integration är segregationsbarometern bättre. Den har både fler parametrar och ett nationellt perspektiv. Framför allt är risken att fokuset på polisens lista leder till att man missar områden.

[ Annons ]

Men är inte polisens lista viktig?

– Jo, men den har på många sätt blivit hela sanningen för hur segregationen ser ut. Framför allt är det svårt att se vilken nytta andra aktörer egentligen har av den. Den bygger delvis på spaningsuppslag och annat som ingen annan än polisen känner till. Man vet att det finns problem om ett område hamnat på listan. Men inte exakt vilka och vad man kan göra åt det.

Å andra sidan, med Gårdsten som kanske bästa exemplet, kan det också vara en drivkraft för förändring.

– Framgångarna i Gårdsten handlar främst om ett arbete som började redan på 90-talet, långt innan polisens lista, där många aktörer har jobbat ihop för att lyfta området. Gårdstensbostäder har tillsammans med andra aktörer fått fler i arbete, gjort insatser för att öka attraktiviteten i området och för bättre lokal service med mycket mera. Lärdomen från Gårdsten är att det inte finns några enkla lösningar och att det behövs många olika insatser under lång tid.

Men brottsligheten är trots allt något som hämmar folks livsmöjligheter.

– Det handlar inte om att förminska ett problem som verkligen måste lösas. Dock är det främst polisens uppgift. Vi vill komma åt problemet med segregation, polisens lista belyser ett problem som är en effekt av segregationen.

Är det inte ett problem att segregationsbarometern fokuserar mer på geografi än individ?

– Nej, segregation handlar nästan alltid om geografisk särskillnad. Mer blandade områden skapar dynamik och bättre livschanser för alla. Det har man inte minst sett på skolans område. Genom att lösa strukturella problem så skapar man bättre förutsättningar för individen.

Handlar det kanske också om att du är sur för att Delegationen mot segregation, Delmos, som du inrättade lades ner?

– Nej, om det är rätt eller fel med själva myndigheten är inte min sak att ha åsikter om. Däremot är jag orolig för att en samlad kraft i arbetet mot segregation försvann. Den stora vinsten med Delmos var den statistik och fakta som togs fram.

Hur hade den kunnat göra skillnad?

– Kanske beror det på att polisen var först ut 2015 med sin lista som gjorde att den fick så stort genomslag. Hade man kommit med en segregationsbarometer tidigare hade det kanske varit den som fått den stora mediala uppmärksamheten, vilket antagligen skulle lett till ett bättre samlat arbete mot segregation och inte bara fokuset på effekterna av segregation.

VAD GÄLLER SAKEN?

Rapporten ”Att identifiera utsatta bostadsområden” av professor Tapio Salonen har analyserat polisens lista i relation till den Segregationsbarometer som arbetats fram av forskare, Statistiska centralbyrån och den sedan årsskiftet nedlagda myndigheten Delmos, Delegationen mot segregation.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]