En färsk rapport från Svensk Solenergi och Fastighetsägarna visar att Sverige är ensamt om att både ha låg tröskel för beskattning och hög skattesats. Effekten blir att Fastighetsbolag beskattas med hundratusentals kronor per år för el de själva producerar och använder direkt byggnaderna.
Effekten blir det solcellsprojekten styrs av skatteregler snarare än av byggnadens potential eller klimatnytta. För svensk del innebär reglerna att när en solcellsanläggning överskrider gränsen på 500 kilowatt, beskattas hela den egenanvända elproduktionen.
[ Annons ]
Finland har en liknande skatt, men har en högre tröskel. Estland har en lägre tröskel, men å andra sidan en mycket låg skatt.
– Det gör att vi vågar påstå att Sverige beskattar egen solel hårdast i Europa, sa Fastighetsägarnas Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, på det med Svensk Solenergi gemensamma seminariet i Almedalen.
Tyskland, Nederländerna, Österrike och Spanien har helt slopat energiskatt på egen solel.
[ Annons ]
Anna Werner, vd på Svensk Solenergi, menade att Sverige därmed går miste om en stor potential solel. Enligt rapporten finns det 8000 svenska tak stora nog att rymma anläggningar över 500 kilowatt, och det skulle ge ett tillskott på 5 terawattimmar.
Det är en stor utmaning i elnätet idag.
Men Christoffer Caesar, vd Soltech Energy Solutions, menade att det kanske inte är där det stora problemet ligger.
– Att man som fastighetsägare investerar i solenergi idag är kanske snarare en konsekvens av att man behöver bygga ut sin verksamhet, effektivisera sina transporter eller liknande. Men man får då inte tillräcklig kapacitet från elnätet. Det är en stor utmaning i elnätet idag.
Christoffer Caesar pekade också på att en effekt av skatten blir att man i stället för att på tak bygger ut solcellsanläggningar på åkermark.
Från EU-kommissionen har uppmaningen varit att sluta ta ut oproportionerliga avgifter på lokal solel. I det reviderade förnybartdirektivet slås det fast att el som produceras och används i samma byggnad bör undantas från beskattning.
Men Sverige har tydligt valt att gå i en annan riktning. Från årsskiftet höjdes energiskatten på el till 49,3 öre per kilowattimme. Och från 2026 slopas skattereduktionen för mikroproduktion.
Fastighetstidningen har, utan framgång, sökt en kommentar från Finansdepartementet huruvida regeringen ämnar ändra sig. Nu är visserligen inte solelsproduktion en del av Tidösamarbetet, men närmast regeringsmakten på dagens seminarium var riksdagsledamoten Josef Fransson, som representerar Sverigedemokraterna i Näringsutskottet.
Han började dock med att deklarera en närmast solels-fientlig utgångspunkt.
– Tittar man på hela el-systemet så är det bakvänt att producera mer el på sommaren när svensk industri har sina största effektutmaningar vintertid. Och att lagra solel från sommar till vinter låter sig inte göras, sa Josef Fransson.
Någon i publiken protesterade: ”Då får du nog åka hem och läsa på lite.”
Men ett tydligt nej från SD att ändra skatten alltså.
Det gör det så mycket enklare att nå vårt självförsörjningsmål.
Monica Haider, Socialdemokratisk ledamot i Näringsutskottet var mer positivt inställd.
– Socialdemokraterna har inget politiskt förslag att göra detta. Men jag öppnar för att det kan vara klokt att fundera kring det.
Karin Mizgalski, hållbarhetschef på Wallenstam, hade tydliga invändningar mot Josef Franssons resonemang. Hon menade dels att solel är ett viktigt komplement till bolagets egen vindkraftsproduktion.
– Vi vet att det blåser som minst i juli. Då är det toppen att lägga på sol, det gör det så mycket enklare att nå vårt självförsörjningsmål. Då behöver vi inte belasta elsystemet.
Karin Mizgalski betonade också att, även om det nationella elbehovet är mindre under sommaren, så finn det många fastigheter som ska kylas.
– Då är det toppen att kunna försörja dem med solcellsel. Det måste vara bra för energisystemet!
Josef Fransson hävdade att det bara handlade om bokföringsteknisk självförsörjning.
– Elektroderna bryr sig inte om vilket energislag som har producerat dem. Ska vi se till hela Sveriges elsystem måste vi se till industrins behov vintertid.
Han fick tydliga invändningar från både panel och publik. Men där blev det mer en diskussion om elssystymets grundläggande funktioner än skatt.
– Men beskatta då den el du ser som ett problem, exempelvis när det är negativa elpriser. Men beskatta inte den bästa el vi har. Den el som produceras i byggnaden när man behöver den, och exakt var man behöver den, sa Anna Werner.
