Moderna styrsystem för värme, ventilation och el ska göra kontor och skolor mer funktionella och hemmen bekvämare. Samtidigt ska de spara energi. Hur mycket de så kallade intelligenta styrsystemen kan spara råder det delade meningar om. 20 till 30 procent, enligt vissa tillverkare. Men med dagens energisnåla hus är det en omöjlighet, anser andra bedömare.
Vi ska ha en behaglig inomhus-temperatur, men när den är uppnådd slår systemet ifrån värmekällan. Vi ska ha tillräckligt med ljus när vi arbetar. Men lämnar vi skrivbordet eller rummet ska systemet reagera med att släcka ljuset. Ventilationen ska ge oss tillräckligt med syre och lagom luftfuktighet, men inte stjäla den värme eller kyla vi vill behålla i huset. Alla nyare hus har någon form av fastighetsautomation. Poängen är att tillföra bara exakt så mycket energi som behövs.
[ Annons ]
Det kommunala bostadsbolaget Mimer i Västerås har i många år arbetat med styrsystem i sina fastigheter. Enligt vd Mikael Söderberg har det, i kombination med allt energisnålare hus, inneburit att energianvändningen nästan halverats på 30 år. Men vad som kan hänföras till styrsystemen och vad som beror på att husen blivit energisnålare med åren är inte lätt att veta.
– Ett modernt hus förutsätter ett bra styrsystem och det behövs ett modernt, energisnålt hus för att kunna dra full nytta av styrsystemen, säger han.
Upplevelsen av vad som är lagom varmt och lagom ljust är väldigt individuell. Det var ett tydligt resultat av en undersökning som bland andra Mälardalens högskola genomförde i en testlägenhet i Västerås förra året. En slutsats var att reglerutrustning i bostadshus kanske måste anpassas inte bara till fastighetsnivå utan också till lägenhets- och ibland rumsnivå.
– I kontor och skolor arbetar vi redan på rumsnivå, säger Marie Holmberg, produktchef för KNX på Schneider Electric, ett av de största företagen inom fastighetsautomation. På ett kontor kan behoven se mycket olika ut i ett konferensrum, jämfört med ett enskilt arbetsrum. Och i skolor används ofta samma lokal till vitt skilda aktiviteter dagtid och kvällstid.
De vill ha en knapp vid ytterdörren – en enda.”
Marie Holmberg
Moderna styrsystem öppnar också möjligheter att bygga så kallade intelligenta hem. Där är fokus ökad komfort, men i kombination med snål energianvändning. Det handlar om att styra till exempel vitvaror, belysning, musikanläggningar och larm i bostaden. Och det ska vara enkelt.
– När vi möter privata fastighetsägare säger de ofta att de vill ha en knapp vid ytterdörren – en enda. När hyresgästen kommer hem ska de med en knapptryckning starta sitt hem och när de går ut ska de lika enkelt kunna slå av alla funktioner som inte behöver vara på, säger Marie Holmberg, som ser ett ökat intresse för avancerade styrsystem hos fastighetsägarna.
– Det är också en fråga om image för dem. De som hyr ut vill gärna visa att detta är en byggnad som är med sin tid, säger hon.
Ju mer komplexa styrsystemen blir, desto viktigare är det att de olika delarna kommunicerar med varandra. Ett problem har varit, och är i viss mån fortfarande, att vissa komponenter inte är kompatibla och att separata reglersystem kan motarbeta varandra. Värme- och kylsystem som ”kivas” är ett exempel. Ett annat är markiser som automatiskt dras ned vid starkt solljus och orsakar att lampor tänds, eftersom ett annat styrsystem reagerar på att det blir mörkare.
Men nu utvecklar branschen öppna standarder för att olika komponenter ska kunna kommunicera med varandra och olika produkter vara kompatibla. KNX är den största öppna standarden, med 200 tillverkare som arbetar enligt deras öppna protokoll. Både Schneider Electric och ABB arbetar med KNX i sina styrsystem. Men Marie Holmberg anser att kompetensen kring styrsystem måste höjas i alla led, från projekteringskonsulter till dem som ska sköta drift och underhåll.
– Den som bygger ett hus idag upphandlar installatörer för värme och el. Men efter en tid kanske något behöver korrigeras och då har de som gjorde installationerna sprungit vidare till nästa jobb. Här saknas en yrkeskår som kan gå in och justera systemen i efterhand, säger hon.
Att spara ytterligare 20–30 procent i energianvändning, som systemtillverkare går ut med, är en omöjlighet.”
Kjell-Åke Henriksson
Kjell-Åke Henriksson, installationsansvarig på JM AB är kritisk till den bild som tillverkare av styrsystem ibland målar upp av vilka besparingar som kan göras. Och han anser att det är viktigt att skilja på fastighetsautomation och bekvämlighetstjänster för privata hem.
– Fastighetsautomation måste vi ha. Det installerades redan för 30 år sedan. Intelligenta hus i den meningen har vi arbetat med under hela 2000-talet. I kombination med de energisnåla hus som finns idag har vi kommit långt i energieffektivi-sering. Att spara ytterligare 20–30 procent i energi-användning, som systemtillverkare går ut med, är en omöjlighet. Några kWh kan man spara, men ekonomiskt finns ingenting att hämta, speciellt inte i bostadsfastigheter. Vi talar om investeringar på kanske 100?000 kronor per hushåll. Bekvämlighetslösningar i hemmen handlar mest om komfort och nöje. De kan höja bostadens värde på marknaden och en del kanske är beredda att betala för dem, säger han.
Hans råd till fastighetsägare som överväger att installera eller uppgradera styrsystem är att vara analytiska, ifrågasätta siffror och kräva kalkyler på vilka besparingar som verkligen kan göras. Man bör också försäkra sig om att systemets olika delar är kompatibla med varandra för att inte låsa sig i ett system. I ett internt styrsystem, som ett enskilt hem, förespråkar Kjell-Åke Henriksson trådlösa lösningar.
– Fördelen med trådlöst är att man kan flytta sensorer om man vill möblera om, eller flytta en vägg. Det ger också möjlighet att använda samma produkt i flera funktioner, till exempel en rörelsedetektor som också kan fungera som rökdetektor.
– Det är en förutfattad mening att det är så dyrt att installera ett KNX-system, säger Ralf Späth, affärsutvecklare på ABB. I stora anläggningar kan man spara pengar även i produktionsskedet, genom kortare installationstid och mindre mängd kabel.
Ska man bedöma den totala besparingspotentialen med ett styrsystem måste man ta in framtidens förändrade förutsättningar i kalkylen, anser han vidare. På elmarknaden pågår stora omvälvningar. Tyskland avvecklar sin kärnkraft. Förnyelsebara energikällor som sol och vind är på frammarsch, vilket kräver balanskraft från till exempel vattenkraft. Kraftiga pristoppar kommer vi att få se mer av. Elbilarna kommer att kräva laddning nattetid, vilket gör att det inte blir självklart att elen är billigare på natten i framtiden. Allt sammantaget kommer att kräva system som själva tar hand om att fördela belastningen på bästa sätt, menar han.
En sak verkar dock alla bedömare ense om. Ska man göra stora energibesparingar som får effekter i miljöarbetet måste äldre bebyggelse som fortfarande saknar fastighetsautomation involveras. Samtidigt är det betydligt svårare att utveckla system för sådana hus, eftersom de inte är byggda för att samverka med styrsystem.
– Det ligger på oss i branschen att ta fram system som fungerar i befintliga hus. Det är en utmaning, men arbete pågår, säger Ralf Späth.
Inom 15–20 år tror han att intelligenta system är standard i alla hus.
_________________________________________________
In i framtiden med eller utan tråd
Framtidens lösningar blir troligen en blandning av trådlöst och trådbundet, enligt experter på Sabo och Acreo. Men övervakning av teknik kopplad till hemsjukvård eller hemtjänst bör av säkerhetsskäl i flera fall vara trådbunden.
– Bostaden är nästa stora arena för tjänste- och teknikutveckling. Därför vill vi gärna följa och påverka vad som händer, säger Anders Johansson, rådgivare och strateg för it-frågor på Sabo, som organiserar Sveriges allmännyttiga bostadsföretag.
– Det viktiga nu är att få fram standardiserade system även för den interna trådlösa kommunikationen.
KNX finns både som trådbunden och en mindre öppen trådlös standard. Men utvecklingen av andra trådlösa, öppna standarder går fort. 6Lowpan heter den som många betraktar som en framtidslösning och som är baserad på IPv6. Internt i ett hem finns vissa fördelar med trådlösa system. De är billigare att installera och mer flexibla. Men det finns också nackdelar. De kan bli dyrare och kräva mer support när de väl tagits i drift. Mätvärden som överförs trådlöst kan också bli något osäkra, eftersom trådlösa system är känsligare för störningar. Och säkerhetstjänster som larm, hemtjänst och teknik för hemsjukvård kan av säkerhetsskäl kräva trådbundna lösningar, men det gäller främst den externa kommunikationen till och från hemmet.
Acreo är ett oberoende forskningsinstitut inom bland annat kommunikationsteknologi och en del av forskningskoncernen Swedish ICT Research AB. Örjan Mattsson, senior advisor på Acreo, anser att det finns framför allt två knäckfrågor kring de trådlösa systemen. Den ena är att få fram öppna standarder och den andra att få fram tillräckligt bra batterier. Arbete pågår, men framför allt när det gäller öppna standarder behövs påtryckargrupper, menar Örjan Mattsson.
– Kunderna, det vill säga fastighets-ägarna och byggindustrin, måste driva frågan, säger han.
_________________________________________________
Koppla upp mot molnet – billigt och effektivt
Fastighetsautomation kräver idag investeringar i dyr hårdvara. I framtiden kommer vi istället att köpa automationen i form av molntjänster – både billigare och effektivare.
Utvecklingen av extremt energisnål teknik gör att man numera kan koppla upp vilket pryl som helst mot nätet. Med modern radioteknik finns det heller i praktiken inte några begränsningar för vilka datamängder som kan överföras.
– Vi kan numera koppla upp vad som helst var som helst, säger Mats Alendal, ansvarig för Cloud strategy execution på Ericsson.
Många industriella processer har redan flyttat ut i molnet. Mats Alendal ser det som högst sannolikt att samma sak sker med fastigheter.
– Det finns många fördelar av att ha tjänsterna där. Har man flera anläggningar så kan man uppdatera allt centralt. Utvecklingstakten på nya funktionaliteter ökar om andra företag ges möjlighet att komma in.
Rent konkret handlar det alltså om att slippa investera i egen it-utrustning och istället hyra in sig hos företag specialiserade på just det specifika området. Utlokaliseringen av datatjänsterna innebär att man delvis förlorar kontrollen över dem. Att ställa krav på data-säkerhet och tillgänglighet är viktigt. Automatiseringstjänster för fastigheter i molnet är redan på gång. ATC Industrial Group AB lanserar inom kort sin värmestyrningsteknik Scypho. Först ut är en version för villamarknaden.
– Ambitionen är att kunna lansera en version för flerfamiljshus och kommersiella fastigheter inom kort, säger företagets vd Trued Holmquist.
Deras lösning bygger på att en central dator bygger teorier om husets värmebalans. Relativt enkla givare i huset mäter om diagnosen stämmer. Undan för undan växer det fram en unik kurva.
– Skulle vi lagt all logik lokalt i huset hade vi behövt ställa dit en kraftfull server. Det skulle bli dyrt, säger Trued Holmquist.
Traditionellt har företag på denna marknad varit produktinriktade.
– Men jag tror att vi går mot en utveckling från produkt- till tjänsteorienterade tjänster.
Fördelen med molnbaserat är att det blir mer kostnadseffektivt. Man behöver inte investera lika mycket intelligens i fastigheten, säger Trued Holmquist.
