Arbetsmarknadskriminalitet – ett ansvar hos oss alla

Kriminella nätverk har utsträckt sin verksamhet till det vanliga arbetslivet. Ansvaret för att få slut på detta är hos våra folkvalda och var och en av oss, skriver Lennart Weiss.

Annons:

Annons:


I en aktuell bok med titeln Vi, Skuggorna: ett Sverige du inte känner till beskriver journalisten Elinor Torp en del av samhället som få av oss möter men som finns i restaurangköken, hos billiga bilverkstäder eller bakom stängda dörrar i en svartuthyrd hyresrätt. Ett Sverige där människor från andra länder utnyttjas hänsynslöst.

Här finns de unga kvinnorna från Östeuropa, Afrika och Asien som ofta lurats hit för att exploateras inom ”sexindustrin”. Trafficking är idag en mångmiljardverksamhet som tillsammans med droger och vapensmuggling utgör kärnan i den internationella penningtvätt som beräknas omsätta cirka 600 miljarder kronor. Bara i Europa. Varje år!

INSPIRERAS AV:
Byggmarknadskommissionen! Bra att byggare, fackliga organisationer, intresseorganisationer och bostadsföretag nu samlat sig med uppdrag att kartlägga det utbredda fusket med löner och skatter.

De kriminella nätverken har också utsträckt sin verksamhet till att omfatta exploatering av människor inom det vanliga arbetslivet. Företeelsen har nu dessbättre fått en lämplig etikett: arbetsmarknadskriminalitet. Det är nämligen precis vad det handlar om. Och det förekommer inom restaurang- och städbranschen, bilverkstäder, båtmarinor, hos underleverantörer till industrin och definitivt inom byggbranschen.

I boken möter vi denna värld ur de drabbades perspektiv. Det är en skakande skildring som berättar om människor som tvingas bo och sova på madrasser i ett restaurangkök eller ett dragigt bygge. Skitiga bostäder utan värme och där råttor och löss gjort sig hemmastadda. Människor som får arbeta 10–12 timmar, sju dagar i veckan, som inte sällan blir utsatta för våld eller lurade på sin redan ynkliga ersättning.

Illustration: Johan Isaksson

Ingen som läst boken kan lämna den utan en inre känsla av vrede eller social upprördhet. Som strax följs av den självklara frågan: hur kan detta fortgå? Och hur har problemen uppstått? I ett kapitel beskrivs en rad politiska beslut som fattats av goda avsikter, men som fått till följd att de kriminella nätverken i praktiken fått grönt ljus.

Det började med nya regler för arbetskraftsinvandring som överlät till företagen att själva bestämma behoven av utländsk arbetskraft. Det fortsatte sedan med förändringar av f-skatteregler, slopad revisionsplikt för mindre företag, förenklade rutiner för utfärdande av samordningsnummer och en rad andra beslut fattade av både borgerliga och röd-gröna regeringar.

Till det har vi ett antal oväntade effekter av EU-utvidgningen till länder i det forna Östeuropa. Jag vet att det är politiskt inkorrekt att peka ut enskilda länder, men om man som jag är verksam i byggbranschen måste man vara blind för att inte se att byggmarknaden via de baltiska länderna, Polen, Slovakien och andra länder drabbats av en tsunami av rena skurkföretag som har fusk med löner, skatter och fackliga trygghetsförsäkringar som affärsidé.

Nu ligger inte bara ansvaret för att få slut på denna exploatering hos våra folkvalda eller hos rättsväsendet. Var och en av oss, som privatperson eller som beställare i ett bolag, måste inse att den låga städ- eller byggofferten, den ”prisvärda” lunchen eller rekonditioneringen av bilen för bara tvåhundra spänn, ofta är för bra för att vara sann. Det är dags att vi lyfter blicken från plånboken och inser vad som döljs bakom fasaden.

Lennart Weiss,
Kommersiell direktör, Veidekke Sverige

Annons: