[ Annons ]

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Foto: Kristian Pohl
Publicerat 13 december, 2023

Andreas Carlson: ”Fullt logiskt att våra nivåer ska få justeras”

Bostadsminister Andreas Carlson räknar med att Sverige ska kunna justera ner nivåerna för de energirenoveringar som de nya EU-kraven kommer att ställa.

I förra veckan nådde Europaparlamentet, rådet och kommissionen en preliminär överenskommelse om direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Ett viktigt besked för svenska fastighetsägare då det innebär att det inte blir några skarpa energikrav på enskilda bostäder. Det blir nu i stället möjligt för varje medlemsland att själv välja vilka åtgärder som bör vidtas.

Överenskommelsen (som rent formellt fortfarande är preliminär) ställer som krav att den genomsnittliga energianvändningen i bostadsbeståndet ska minskas med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035. Men här finns det också en möjlighet för länder som kommit långt i omställningen till fossilfri energianvändning att justera dessa procentsatser med hänsyn till lokala förutsättningar. Något som bostadsminister Andreas Carlson (KD) utgår från att Sverige kommer att göra.

[ Annons ]

– Sverige har redan gjort övergången till en i princip fossilfri energianvändning i våra bostäder. Vi har dessutom utfört flera av de mest kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder för att sänka energianvändningen. Det är därför fullt logiskt att våra nivåer ska få justeras för att ta hänsyn till att vi har en annan startposition jämfört med EU:s genomsnitt, säger Andreas Carlson i ett pressmeddelande.

Vi har en annan startposition jämfört med EU:s genomsnitt

Andreas Carlson, bostadsminister

Att medlemsländerna själva får välja metod och att kraven kan anpassas har funnits med i diskussionerna ett tag. Därför välkomnar Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, att det nu bekräftas officiellt.

– Ju tidigare svenska fastighetsägare får information om vilka kravnivåer som kommer att gälla desto bättre. Det underlättar för planering och det möjliggör att redan planerade projekt kan justeras för att möta kommande kravnivåer. Därför behöver Boverket omgående få i uppdrag att offentliggöra hur energiprestandan såg ut i svenska byggnader per den 1 januari 2020, som är det datum som förbättringarna ska mätas mot, säger Rikard Silverfur.

Trepartsförhandlingarna påbörjades under det svenska ordförandeskapet, då man lyckades få klart flera av de mer tekniska artiklarna i direktivet. Enligt pressmeddelandet från regeringen har Sverige därefter, under det spanska ordförandeskapet, kunnat driva en tydligare linje utifrån svenska intressen.

– Det är sunt att energieffektivisera och spara energi i bebyggelsen, eftersom detta kan frigöra energi till andra delar av samhället, samt stärka motståndskraften vid störningar och sänka effekttopparna. Många av förslagen från kommissionen och parlamentet har varit helt orimliga, och riskerat att lägga stora bördor på enskilda husägare. Det är därför mycket bra att vi har lyckats hålla undan mycket av detaljregleringen och behållit möjligheten för Sverige att själva få utforma vår egen politik inom området, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Energi- och näringsminister Ebba Busch

Det reviderade direktivet innehåller även krav på att lokalbyggnader ska uppnå viss energiprestanda senaste 2030 respektive 2033 och att byggnadsbeståndet ska uppnå kraven för nollemissionsbyggnader senast 2050. Här finns möjligheten att ha olika tröskelvärden för energiprestandakravet som gäller för år 2050 beroende om det är en ny byggnad eller en renoverad befintlig byggnad.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]