De nya kraven på energihushållning höjer nu ribban för bostadsbyggandet. Men att klara dagens regelverk är inte samma sak som att bygga energieffektivt för framtiden. På Schneider Electric menar vi att bostadsutvecklare behöver ta ett större ansvar redan vid ritbordet och skapa bostäder som använder energin smartare när behoven och energisystemet förändras.
Det märks också i vad människor efterfrågar. I Schneider Electrics senaste undersökning uppger sju av tio att energieffektivitet blivit viktigare i hemmet de senaste tre åren. Bland 18–29-åringar är siffran 81 procent. Fyra av tio lyfter låga boendekostnader som viktigast i framtidens hem, samtidigt som lika många oroar sig för högre energikostnader de kommande tre åren.
Men förväntningarna stannar inte vid hushållen själva.
En tredjedel ser byggbolaget eller bostadsutvecklaren som den aktör med störst ansvar för att en ny bostad är energieffektiv. Men bara 17 procent tycker att fastighetsutvecklare gör tillräckligt för att förbättra bostäders energianvändning.
Det visar på ett tydligt ansvarsglapp. Den boende kan påverka hur bostaden används, men inte ändra energiprestandan och de grundläggande val som gjorts kring värme, ventilation och styrning. De besluten fattas långt före inflyttning.
[ Annons ]
Detta blir särskilt viktigt när kraven skärps. Boverkets nya regler om energihushållning ställer minimikrav på byggnaders energianvändning och värmeisolering, medan energiklass A0 och kriterierna för nollutsläppsbyggnader innebär att byggnader också ska kunna reagera på externa signaler och anpassa energianvändningen.
Samtidigt ökar behovet av flexibilitet i elsystemet. Svenska kraftnät pekar på att elanvändning och produktion i högre grad behöver kunna styras efter elsystemets behov.
Bebyggelsen står enligt Energimyndigheten för omkring en tredjedel av Sveriges totala energianvändning och är därför en viktig del av omställningen. Poängen är inte att dagens regelverk är otillräckligt, utan att det är för kortsiktigt att projektera enbart för dagens krav. Bostäder som byggs nu behöver också kunna använda och styra energin smartare när behoven förändras.
I praktiken betyder det tre saker. För det första behöver bostadsutvecklare och byggbolag bli bättre på att integrera styrbarhet redan i projekteringen och upphandlingen, när de tekniska förutsättningarna fortfarande går att påverka. Flexibilitet behöver vara en del av kravbilden från start och inte något som läggs till i efterhand.
För det andra behöver värme, ventilation och andra större energilaster kunna mätas, styras och samspela efter behov – utan att den boende själv behöver vara energiexpert.
För det tredje behöver nyttan byggas in från början. När systemen ändå projekteras skapas också bättre förutsättningar för en kostnadseffektiv lösning. Samtidigt kan exempelvis smarta hem-system ge de boende bättre kontroll över sin energianvändning och större möjlighet att påverka sin egen kostnad.
Det är så det smarta hemmet blir relevant på riktigt. När tekniken inte blir ännu en sak att hantera, utan gör bostaden enklare och mer energieffektiv att leva i från första dagen.
Jonas Gillsander, ansvarig för distribution och installatörsledet, Schneider Electric
