Oberoende skiljemän har lämnat de första rekommendationerna i årets hyresförhandlingar inför 2027. De innebär justeringar på i genomsnitt 2,84 procent i 15 kommuner i Skaraborg och två i Jönköpings län, och berör enligt Hyresgästföreningen 8 590 lägenheter. Rekomendationerna ligger i ett spann mellan 2,3 till 3,2 procent. Bakom besluten står skiljemännen Vanja Lycke och Bo Lundgren. Det är inte det första skiljemannautslaget – det första gällde bostadsutvecklaren Titania – men det är de första rekommendationerna i förhandlingar mellan Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen.
Den oberoende tvistlösningen infördes den 1 januari 2023, efter ett lagförslag från den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Tanken var att en skiljeman ska kunna avgöra frågan om hyresutvecklingen när de årliga förhandlingarna kör fast – en sista utväg, inte ett alternativ till att förhandla. Skiljemannen ska utgå från samma partsgemensamma vägledning som ligger till grund för de kollektiva förhandlingarna.
[ Annons ]
Hyresgästföreningen är starkt kritisk. Förbundsordförande Marie Linder anser att systemet har överutnyttjats av Fastighetsägarna, och att hyresgästernas möjlighet att påverka sin hyresutveckling på stora delar av den privata marknaden därmed slagits sönder.
– En ny bostadsminister behöver ta tag i det här. En tvistelösning som kan användas så här har helt spelat ut sin roll. Nu måste politiken sätta sig ner och göra om lagstiftningen från grunden, säger Marie Linder.
Marie Linder vänder sig särskilt mot att tidigare års kostnader vägs in i besluten.
[ Annons ]
– Ska hyresgästerna verkligen betala för att Fastighetsägarna är missnöjda med tidigare års hyreshöjningar, höjningar som dessutom har satts av andra skiljemän? Jag kan inte tänka mig ett tydligare argument för att lagen måste göras om, säger Marie Linder.
Fastighetsägarna delar inte problembeskrivningen. Anders Holmestig, vd för Fastighetsägarna Sverige, framhåller att den oberoende tvistlösningen är en del av förhandlingssystemet och finns just för de lägen där parterna inte når en överenskommelse.
– Vi vill att hyrorna ska förhandlas fram lokalt. Men när parterna inte kan komma överens måste det finnas en väg till ett avgörande, säger Anders Holmestig.
I de aktuella kommunerna påkallade Fastighetsägarna GFR förhandlingarna tidigt, förhandlade lokalt och vände sig till skiljeman först när parterna inte kunde komma vidare. Rikard Ljunggren, vd för Fastighetsägarna GFR, avvisar bilden av att skiljemannen används för att slippa förhandla.
– Vi har förhandlat lokalt, men Hyresgästföreningen har bara rört sig på nivåer som är orealistiskt låga sett till kostnadsutvecklingen. Att påstå att vi använder skiljeman för att slippa förhandla stämmer helt enkelt inte, säger Rikard Ljunggren.
Rikard Ljunggren menar dessutom att Hyresgästföreningens nationella utspel före förhandlingarna har gjort det svårare att nå lokala uppgörelser.
– Man gick redan före förhandlingarna ut nationellt med målet att halvera nästa års hyresjusteringar jämfört med förra året. Det signalerar att man hade låst sig vid en nivå innan de lokala underlagen ens hade prövats, säger Rikard Ljunggren.
En central punkt i Hyresgästföreningens kritik är att skiljemännen ska ha godtagit Fastighetsägarnas krav på kompensation för förra året. Men skiljemännens rekommendationer är – på Hyresgästföreningens egen begäran – inte motiverade. Att slå fast vad som ligger bakom nivåerna blir därför ett antagande snarare än ett konstaterande.
Hyresgästföreningen står fast vid sin tolkning. ”När utfallet hamnar så här långt från det som de partsgemensamma parametrarna tydligt pekar på, samtidigt som Fastighetsägarna har argumenterat för kompensation för tidigare år, är vår bedömning att det är den enda rimliga förklaringen till de här höga nivåerna”, uppger föreningen.
Samtidigt går det inte att strikt räkna fram en hyresnivå ur den partsgemensamma vägledningen. Den är tänkt som underlag för förhandling, inte som en formel. Skiljemännen kan mycket väl ha gjort de överväganden som Hyresgästföreningen antar – men det kan också ligga andra bedömningar bakom.
Även Fastighetsägarna GFR bedömer att nivåerna inte fullt ut möter kostnadsutvecklingen och behovet av långsiktigt underhåll. Samtidigt, menar man, visar beskeden att en förhandling som har låst sig kan få ett avgörande.
Fastighetsägarna vill göra skiljemannaförfarandet snabbare och mer förutsägbart, med tydligare ekonomiska kriterier och motiverade rekommendationer – så att parterna lättare kan förstå bedömningarna och använda dem i kommande förhandlingar.
– Att vi återkommande behöver skiljeman visar att förhandlingarna inte fungerar så väl som de borde. Om en oberoende skiljeman bara är acceptabel när Hyresgästföreningen gillar utfallet – hur oberoende vill man egentligen att tvistlösningen ska vara? säger Anders Holmestig.
