Stigande reallöner, lägre räntebörda, skattesänkningar och fallande livsmedelspriser gör att hushållen nu börjat omsätta en stärkt köpkraft i ökad konsumtion. Det enligt HUI Researchs senaste upplaga av ”Detaljhandelns konjunkturrapport”.
HUI höjer nu prognosen för den totala detaljhandeln till en tillväxt på 3,5 procent i löpande priser under 2026, jämfört med tidigare prognos på 2,5 procent. För 2027 väntas tillväxten uppgå till 4 procent.
[ Annons ]
– Hushållen har gått från att hålla hårt i pengarna till att driva den ekonomiska återhämtningen. Omvärlden fortsätter att skapa oro, men osäkerheten styr inte längre inköpen i samma utsträckning som tidigare. När stigande reallöner, lägre räntebörda och fallande livsmedelspriser nu omsätts i konsumtion växer både detaljhandeln och svensk ekonomi snabbare än väntat, säger William Lindquist, analytiker på HUI.
Särskilt tydlig är uppgången inom sällanköpsvaruhandeln, där samtliga delbranscher växte under årets andra kvartal. Prognosen för 2026 höjs från 4 till 5,5 procent i löpande priser.
– Starkare köpkraft och flera år av uppdämt köpbehov talar för att återhämtningen fortsätter. En ökad rörlighet på bostadsmarknaden stärker dessutom behovet av att inreda, renovera och utrusta bostaden, vilket ger extra skjuts åt bygghandeln och de hemrelaterade branscherna, säger Emma Hernell, VD på HUI.
[ Annons ]
Även dagligvaruhandeln väntas växa, bland annat till följd av den halverade livsmedelsmomsen. HUI räknar med en volymtillväxt på 4,5 procent under 2026. Samtidigt spås svensk BNP växa med 2,5 procent i år.
