Påfyllningen av grundvattnet har under det senaste halvåret inte kompenserat för 2025 års nederbördsunderskott i Götaland och östra Svealand. De stora magasinen – sand, grus och åsar som försörjer den kommunala vattenförsörjningen – reagerar långsamt och ligger nu under eller mycket under det normala för årstiden, enligt Sveriges geologiska undersökning. Nivåerna väntas fortsätta sjunka genom sommaren och in i höst. Risken för vattenbrist är nu formellt utpekad i Skåne, Blekinge, Gotland, Kalmar, Jönköping, Kronoberg och stora delar av Västra Götaland. Det är ett ackumulerat underskott. Nederbörden var otillräcklig redan 2025 och en torr vår 2026 har inte kompenserat.
Blekinge
Gotland
Kalmar
Jönköping
Kronoberg
Västra Götaland (östra)
I det läget börjar fastighetsbolag agera för att bidra med vattenbesparing. Under en innergård i Helsingborg, tre meter ner i marken, ligger en tolv meter lång plastcistern. Den rymmer 25 000 liter regnvatten, samlat från taken på de 198 lägenheter som omger den. Tanken används för bevattning av nyplanteringar och sommarblommor – gräsmattor vattnar Helsingborgshem sedan länge inte. Systemet har varit i drift sedan 2023 och beräknas räcka upp till tre veckor utan påfyllning. Kostnaden uppgick till runt 350 000 kronor.
[ Annons ]
– Vi tänkte att det borde gå att ta vara på regnvattnet som faller på taken här omkring, särskilt med tanke på att vattenbrist kan bli vanligare i framtiden och att vattenkostnaderna riskerar att öka, säger Christine Delander Eksten, byggchef på Helsingborgshem, till Hem & Hyra.
Helsingborgshem är inte ensamma. När Hem & Hyra i en enkät frågade de tio största kommunala bostadsbolagen i södra Sverige svarade sex av nio att de samlar regnvatten, om än i varierande omfattning. Vätterhem i Jönköping sticker ut med tio nergrävda tankar om mellan 1 000 och 12 000 liter, plus ett antal regnvattentunnor ovan jord. Gotlandshem uppger att de i ett kommande projekt planerar att använda regnvatten för toalettspolning.
Kommunala Junehem, också verksamt i Jönköpingstrakten, har tagit ett steg längre. Sedan 2022 återvinner bolaget gråvattnet – vatten från dusch och handfat för spolning av toaletter i sina nybyggda flerfamiljshus i Taberg. Fem huskroppar med totalt 143 lägenheter ingår i systemet, som sparar uppskattningsvis 300 kubikmeter vatten per år och hus, ungefär 20 procent av den totala förbrukningen. Den extra investeringskostnaden uppgår till runt 500 000 kronor per huskropp. Projektet förväntas inte betala sig i kronor och ören: vatten är fortfarande för billigt i Sverige för att ekonomin ska gå ihop.
Bland kommersiella fastighetsbolag märks Vasakronan och Castellum som tidiga pionjärer, med regnvattensystem för toaletspolning och bevattning i Celsius-huset i Uppsala respektive Citypassagen i Örebro – det senare med cisternkapacitet på 110 kubikmeter för 54 toaletter och 800 kvadratmeter grönyta. Einar Mattsson har tagit en annan väg och minskade sin totala vattenförbrukning med 15 procent genom en kombination av vattensnåla duschmunstycken, systematisk lagning av läckande toaletter och bruk av dagvatten i utemiljön.
Potentialen är stor. Av de 140 liter dricksvatten en genomsnittlig person förbrukar per dygn går ungefär 30 liter till toaletspolning. Med regnvatteninsamling kan upp till 70 procent av det behovet täckas utan en droppe dricksvatten.
Ändå är det trögt. Fastighetstidningen har tidigare skrivit om de hinder som bromsar bredare genomslag. VA-taxan är baserad på inköpt kommunalt vatten, vilket gör att fastighetsbolag som investerar i alternativa vattenkällor sällan ser en proportionell kostnadslättnad. Dessutom saknas nationella standarder för hur regn- och gråvattensystem ska utförmas och godkänna. Reglerna skiljer sig åt mellan kommuner, och det juridiska vakuumet gör att varje projekt i praktiken måste uppfinna hjulet på nytt. En inspirationsguide från VA Syd och Sweden Water Research har tagits fram för att underlätta, men analytiker i branschen har efterlyst tydligare ekonomiska incitament och gemensamma byggnormer från Boverket. Fram till dess är det de fastighetsbolag som drivs av miljöambition snarare än kalkyl som håller takten.
