Ny rapport: Sommargator stärker lokal ekonomi och fastighetsvärden

Gatuprojekt i Stockholm ger mätbara positiva ekonomiska effekter. Det visar en ny rapport från Spacescape, Evidens och Handelshögskolan, framtagen tillsammans med Fastighetsägarna Stockholm, Stockholms stad och Stockholms Handelskammare.

Rapporten Gatupotential har analyserat nio gator under perioden 2014–2024 och är den första i sitt slag att systematiskt mäta ekonomiska och sociala effekter av sommargågator och permanenta gatuombyggnationer.

[ Annons ]

Bland annat visar den på att restaurangomsättningen längs temporära sommargågator ökade med cirka 30 procent mer än övriga innerstaden. Bostadspriserna inom 200 meter från gatoprojekten steg samtidigt med i snitt 1–2 procentenheter mer per år än innerstaden som helhet.

– Den viktigaste lärdomen är att det faktiskt går att mäta värdet av mjuka insatser i stadsutvecklingen, i form av omsättning och fastighetsutveckling. Det var en hypotes vi hade tidigt men som var svår att verifiera, men nu visar rapporten att det verkligen går, säger Katrin Behdjou Arshi, chef för stadsutveckling på Fastighetsägarna Stockholm, som varit med och tagit fram rapporten.

En återkommande invändning mot sommargågatorna handlar om konsekvenserna för verksamheter som är beroende av biltrafik och leveranser. Men Katrin Behdjou Arshi påpekar att konflikten ser annorlunda ut i dag än när Levande Stockholm drog igång 2015. Problem med lastzoner handlar till exempel snarare om cykelbaneplanering på trafiktunga gator som Sveavägen, inte om sommargågatorna i sig. Och i de bostadsnära gator där programmet framför allt etablerats finns det generellt gott om parkering i området.

– Jag förstår frustrationen, absolut. Men allt efter att tiden har gått ser vi i de kvalitativa analyserna att det inte är en konflikt på samma sätt som det var när projektet startade. Det polariseras oftast kring mer liv kontra mindre parkering. Men det är inte riktigt så det ser ut i enkätresultaten längre. Kvaliteten upplevs som hög i dag, säger hon.

Rapporten visar dessutom att 80–90 procent av medborgarna uppger att gatorna upplevs som tryggare och trivsammare, och 70–80 procent av företagarna anser att platsen blivit bättre efter omvandlingen.

Levande Stockholm startade med två sommargågator 2015 och har nu vuxit till över 40 sommarplatser. Katrin Behdjou Arshi ser inte uppskalningen som ett problem för framkomligheten så länge gatuvalet görs rätt.

– Så länge man gör det utifrån en platsspecifik analys och lyssnar på aktörerna kring gatan tror jag inte att det påverkar markant. Sommargågatorna växer dessutom i ytterstaden nu, till exempel i Skärholmen, Hagsätra och Tensta. Det handlar om att öka kvaliteten på stråk, inte om att stänga av bilburna transportgator, säger Katrin Behdjou Arshi.

Hon lyfter också fram möjligheten för fastighetsägare att agera utan att invänta kommunen. Fastighetsägare kan gå samman i ett kvarter och dra nytta av det som fungerat på en grannagata.

– Det behöver inte alltid vara ett Stockholms stad-initiativ. Tar man Södra station som exempel – det är lite av en baksida till Södermalm i dag, med lägre flöden och lägre omsättning i bottenvåningarna. Där finns en uppenbar möjlighet.

Utöver mätbarheten lyfter Katrin Behdjou Arshi fram en tredje lärdom från rapporten, nämligen partnerskapet.

– Det är otroligt viktigt, särskilt i de stora stadsutvecklingsprojekten. Tittar man till exempel på Malmskillnadsgatan i rapporten – där krävdes ett enormt samarbete mellan parterna. Det behöver vi bli bättre på att beskriva och att säkerställa att alla parter kommer in i rätt tid.