Regeringen har nu presenterat den tredje och sista delen i sin bidragsreform. Regeringens uttalade syfte är att stärka arbetslinjen, bryta utanförskap och minska risken för långvarigt bidragsberoende.
– Det är inte självklart att den som invandrar till Sverige från första dagen ska ha tillgång till alla våra delar i socialförsäkringssystemet. Tvärtom, vi tycker att det är rimligt att man inte har det, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff.
[ Annons ]
I nuläget kan en person som bosätter sig i Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner redan första dagen. Med det nya regelverket ska den som bosätter sig i Sverige bo här i fem år innan det blir möjligt att ta del av de bosättningsbaserade förmånerna.
Men reformen är också en tydlig del i Tidösamarbetets linje att minska migrationens drivkrafter mot Sverige. På måndags pressträff tryckte Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling på att man nu skickar en signal till de som väljer att söka asyl i Sverige enbart för att kunna ”ta del av förmånerna”.
– Välj gärna ett annat land, om det är målsättningen, sa han.
Bland de bidrag som omfattas finns bland annat föräldrapenning, barnbidrag, bostadsbidrag och sjukersättning. Rätten till ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd ska dock fortsatt stå utanför kvalificeringsreglerna.
Det ska enligt förslaget finnas möjlighet till ett ”snabbspår” för den som arbetar och försörjer sig själv. Personer från andra EU-länder får räkna in tiden de varit bosatta i ett annat EU-land. Enbart personer som kommer till Sverige från och med 2027 kommer att beröras.
Från Fastighetsägarna har det tidigare uttryckts oro för de berörda hushållens ställning på bostadsmarknaden. I ett remissvar pekar man på hur bostadsbehov kan vara avgörande för möjligheten att ersätta bistånd med förvärvsinkomst.
