Taxorna för vatten och avlopp, elnät och fjärrvärme har stigit med 25 procent på två år. Och eftersom underhållet i VA-infrastrukturen är eftersatt finns det inget som tyder på att avgiftstakten lär minska. Framför en publik till stor del bestående av fastighetsägare i Stockholm kunde Christian Rockberger, vd Stockholm Vatten och Avfall, inte göra mycket annat än att förklara att fler tämligen omfattande höjningar är att vänta.
Men samtidigt nickade han instämmande flera gånger under ett seminarium där avgiftshöjningarna ifrågasattes av panelen. Som exempelvis när egnahemskommissionär Stefan Attefall talade om ett allvarligt systemfel där taxor sätts av bolag i monopolställning, helt utan politisk debatt och därmed utan något egentligt tryck på att i stället möta utmaningarna med produktivitetsförbättringar,
[ Annons ]
– I stället vältras det bara över på byggare och fastighetsägare, sa Stefan Attefall.
Christian Rockberger nickar instämmande även när Fastighetstidningen ställer frågor strax efteråt.
– Jag instämmer i att detta är en utveckling som kanske inte har blivit ifrågasatt och gått lite under radarn, i jämförelse med övrig kommunal verksamhet. Det för att det länge egentligen inte har varit så stora kostnader, säger Christian Rockberger.
Då måste vi självklart kunna motivera våra taxehöjningar.
Men stora kostnader lär det bli.
– Det av lite olika skäl. När det gäller vatten och avlopp så är stora investeringar som vi är tvungna till som gör att vi måste höja taxan framöver. Vi gör nu investeringar på fem miljarder per år. Inom avfallsområdet så handlar det snarare om ny lagstiftning och nya krav som ställer nya krav på både oss som huvudman, men även på fastighetsägarna.
Christian Rockberger konstaterar att det kommer att skära i både hushållens och på de enskilda fastighetsägarnas ekonomi.
– Då måste vi självklart kunna motivera våra taxehöjningar och förklara varför vi gör dem. De senaste två åren har vi höjt Va-taxorna med tolv procent, och vi kommer nog att behöva fortsätta höja med, i kronor och ören ungefär lika, men förhoppningsvis lite lägre i procent. Det gör att vi tydligt kan kommunicera detta, och på lång sikt skapa en framförhållning som är viktig eftersom det påverkar hyresförhandlingar och annat.
Attefall menade att det varit för lite tryck på er monopolister att möta utmaningarna med produktivitetsförbättring, i stället för att bara vältra över det på kunderna? Ser du möjligheter att hålla igen kostnader för det underhåll som behöver göras?
– Dels har vi redan vissa stordriftsfördelar i Stockholm. Vi har ju ersätter snart två reningsverk med ett stort. Det kommer både att kunna rena bättre, men det håller även igen vissa av de merkostnader som nya krav innebär.
Men Christian Rockberger konstaterar att den största utmaningen ligger nedgrävt i ledningsnätet. En procent av rören är över 100 år gamla. Åtkomsten till nedgrävda rör är extra kostsam i en storstad med tunnelbana och annat i vägen. Christian Rockberger tar Oxtorgsgatan, ett kvarter bort från seminariet, som exempel. När man snart ska gräva upp 500 meter där blir det till en kostnad på 1 miljon per meter.
– Därför är det viktigt att vi passar på som när man nu exempelvis ska gräva upp tunnelbanan på Götgatan. Då blir det effektivare och något billigare. Vi försöker också att titta på andra lösningar som att huvudvattenledningar kanske inte behöver gå i gatan, utan kan läggas på sjöbotten i stället. Vi tittar också på schaktfria metoder som relining där det är möjligt.
Men oavsett kommer det att påverka avierna.
– Men vi försöker samverka, och kan säkert bli bättre på det.
