Den årliga uppföljningen bygger på information från en enkät till samtliga länsstyrelser, de svenska världsarvens rapportering till Unesco samt analyser av länsstyrelsernas bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer.
En fjärdedel av länsstyrelserna bedömer att klimatrelaterade händelser och förlopp, samråd om klimatanpassning med mera påverkade verksamheten på kulturmiljöområdet under hela 2024 – och att påverkan kommer att fortsätta i flera år.
[ Annons ]
– Klimatförändringarna hotar våra kulturmiljöer och vi behöver hitta vägar för att minska riskerna och stärka beredskapen, säger Susanne Thedéen, riksantikvarie.
Många kommuner saknar beredskap för klimatpåverkan på kulturmiljöer. Mindre än en fjärdedel tar upp riskerna i sina översiktsplaner, och ännu färre planerar förebyggande åtgärder.
– Skador i byggnader orsakade av ökad kondensbildning är vanliga orsaker till kostnader, till exempel fuktskador, röta och biologiska angrepp, säger Michael Frisk, utredare vid Riksantikvarieämbetet.
Även byggnader och anläggningar, såsom offentliga byggnader, privata bostäder och hyreshus, är viktiga delar av kulturmiljön. Riksantikvarieämbetet har därför publicerat några handböcker med råd till fastighetsägare och andra som förvaltar kulturmiljöer och kulturhistoriska byggnader, till exempel Långsamma skadeförlopp – god förvaltning för att förebygga fukt- och andra klimatrelaterade skador i byggnader och Handbok i klimatpåverkan på kulturarv.
Eftersom årets uppföljning är den första i en planerad serie kan inga trender fastställas ännu. Resultaten pekar dock på behovet av bättre överblick över kulturmiljöernas tillstånd och en tydligare koppling mellan skötsel, underhåll och sårbarhet för klimatförändringarnas effekter.
