I centrala Åstorp reser sig två identiska höga hus mot den blå skyn, i kontrast till den låga bebyggelse som kännetecknar den lilla tätorten vid Söderåsens nordvästra sluttning.
Husen, som stod inflyttningsklara hösten 2017, är unika även på ett annat sätt. Här har en ny typ av anläggning mot kalkproblem installerats. Den skiljer sig från de kemiska och elektromagnetiska lösningarna, genom att behandla vattnet med ultraljud.
[ Annons ]
Hårt vatten ställer till det för hushållsapparater som diskmaskiner, tvättmaskiner, vattenkokare och kaffebryggare. Men än mer utgör den höga halten kalk, i kombination med urin, ett hot mot avloppsrören. Urin och kalk bildar urinsten som fastnar i rören.
– Det blir hårt som betong. Får det hålla på för länge gror rören igen, erfar Ulf Sandberg, som låser upp till undercentralen, varifrån vattenrören går ut till de 31 lägenheterna i ena huset.
Det kändes inte rimligt, eftersom människor började flytta in för bara åtta år sedan
[ Annons ]
Ulf Sandberg flyttade in för drygt tre år sedan och sitter med i styrelsen för bostadsrättsföreningen Backsippan. Sommaren 2024 behövde de göra en stamspolning och fick då höra att de hade mycket urinsten, berättar han. Styrelsen såg det inte som något stort problem förrän det blev helt stopp i ett par lägenheter bara sju månader senare.
– Så i januari i år fick samma firma komma hit igen och fräsa för att få bort urinstenen. Det kändes inte rimligt, eftersom människor började flytta in för bara åtta år sedan. Det är inte billigt och plaströren tål inte hur många sådana behandlingar som helst. Man går in med en fräskedja, som snurrar runt och slår bort stenen.
Ulf Sandberg, som numera är pensionär men tidigare arbetat med elektronik och har ett tekniskt intresse, började fundera på andra alternativ och läste på om avhärdningsfilter, där man för in salt i vattnet.
– Då krävs att salt rent fysiskt fylls på väldigt ofta och det skulle kosta oss knappt 300 000. Det är en massa pengar och med tanke på miljön så är det många kilo salt som i slutändan kommer ut i våra avlopp med sådana anläggningar.
Men så dök ett nytt alternativ upp, som inte krävde underhåll och var betydligt billigare. ”Det verkade för bra för att vara sant.”
Men nu sitter den där. Ulf Sandberg pekar på en så kallad Kalklösare, en liten apparat monterad på utsidan av röret på inkommande kallvatten, kopplad till en styrenhet på väggen, inte större än en handväska.
Apparaten behandlar vattnet med ultraljud, för att förändra kalkens struktur från hård, fast kalksten till ett mjukt pulver, förklarar Ulf Sandberg.
– Man tar inte bort någonting ur vattnet och man tillför ingenting, utan man förändrar en bindning på molekylnivå, som gör att kalken förändras från kalcit, som är det här hårda som gärna vill fastna, till något som kallas för aragonit, som blir ett mjukt pulver, som följer med vattnet ut.
Den danska uppfinningen har funnits runt 30 år, och i Danmark har systemet installerats i 180 vattenverk, men det är första gången man installerat systemet i en större fastighet i Sverige.
Installationen tog mindre än en halvtimme.
– Jag var själv otroligt skeptisk till det här. Men när Amtech, som företaget heter, var villiga att komma hit och sätta upp en testanläggning, hade vi ingenting att förlora, säger Ulf Sandberg.
Den första anläggningen monterades i ett av husen i mars i år.
På bara fyra månader hade mycket urinsten bildats i avloppsröret i huset där inget gjorts
I samband med fräsningen av urinsten i januari hade avloppsrören i båda husen filmats, både före och efter, så föreningen hade referensmaterial att utgå ifrån.
I maj beställde de en ny filmning för att jämföra det hus där de satt in anläggning med huset utan.
– De var stor skillnad. På bara fyra månader hade mycket urinsten bildats i avloppsröret i huset där inget gjorts, så styrelsen fattade beslut om att montera in systemet även i den fastigheten, vilket gjordes första juli, säger Ulf Sandberg.
I oktober filmade de igen, berättar Ulf Sandberg och visar fram några stillbilder som han printat ut från de båda senaste filmerna, och visst ser man skillnad.
Andra skillnader som hyresgästerna i husen har mer direkt glädje av är: bättre smak på vattnet, godare kaffe, nästan inga kalkavlagringar i grytor/vattenkokare liksom på diskbänk och kranar/blandare, blankare glas i diskmaskinen, mjukare tvätt, mildare eksem, mindre torr hud/hudirritation samt lättare att städa duschutrymme, toalett och vask, enligt de frågeformulär de fått svara på.
Ulf berättar att han numera bara behöver torka av glasdörrarna i duschen var fjortonde dag med en fibertrasa. Inget rengöringsmedel behövs längre.
– Men du kan inte låta det gå ett halvår för då hinner kalken sätta sig.
Fortsätter det se lika bra ut i våra avloppsrör några år har vi tjänat in mer än kostnaden för produkterna
Ulf Sandberg räknar med att systemet kostat föreningen runt 120 000 kronor. Driftskostnaden är marginell. Den drar knappt någon el. För villabruk rör det sig om ”en handfull kilowattimmar på ett år.” Men hur länge räknar man med att själva apparaturen håller?
– Till större fastigheter lämnas tio års garanti. Fortsätter det att se lika bra ut i våra avloppsrör några år – 5, 8 eller kanske till och med 10 år – har vi tjänat in mer än kostnaden för produkterna. Den normala tiden mellan stamspolningarna ligger på 5 år.
Endast tiden kan ge svar.
Ett av vattenverken i Danmark, Tune Vandværk, som förser runt 2300 hushåll, har längre erfarenhet. Här installerades Kalklösaren 2015. De fick svar redan första dagen i form av bilder från en bostadsrättsförening.
Deras vatten såg ut som mjölk. Det var helt enkelt kalk som lösts upp i deras varmvattenberedare och kom ut i systemet, berättar driftsledaren Kurt Larsen. De har fått feedback från hushållen med liknande erfarenheter som i Åstorp. Vattnet upplevs som mjukare och de har också kunnat spara energi.
