Det krävs ett delat ansvarstagande mellan stat, kommun och andra aktörer för att möta det växande investeringsbehovet i VA-näten. Det menar Patrik Jakobsson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), i en replik i Altinget där han samtidigt riktar kritik mot Fastighetsägarna för att ge en alltför förenklad bild av kommunernas roll i frågan.
Enligt SKR riskerar debatten att fokusera för snävt på det kommunala ansvaret, vilket kan skymma de långsiktiga utmaningarna – inte minst de stora kostnaderna för att klimatanpassa infrastrukturen.
[ Annons ]
I stället betonar Patrik Jakobsson att staten behöver ta ett tydligare ansvar för den långsiktiga finansieringen. Särskilt i kommuner med stora ledningsnät och få invånare, där det är svårt att nå kostnadseffektivitet enbart genom avgifter.
Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på SKR:s avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad, instämmer i sin kollegas slutsats. Samtidigt medger hon att det fortfarande saknas tydliga svar på hur ansvaret i praktiken ska fördelas.
–Vi behöver en modell för långsiktigt hållbar finansiering av VA-infrastrukturen, men exakt hur den kan se ut har vi inte svar på ännu. Det är bland annat det som vi har lyft fram i vårt remissvar till VA-beredskapsutredningen. Det är en diskussion vi gärna fortsätter med andra berörda aktörer, säger hon.
Likaså hon påpekar att det stora investeringsbehovet inte enbart handlar om eftersatt underhåll i kommunerna. Även skärpta miljökrav, klimatförändringar och behovet av ökad beredskap spelar en betydande roll.
Men frågan om hur man ska särskilja vad som bör klassas som underhåll respektive klimatanpassning är ännu oklart.
– Det har vi inte gått in i än. Men vi ser att detta är frågor som utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning tar upp. Men det är fortfarande för tidigt att uttala sig om.
Ser du någon möjlig väg fram i denna fråga här och nu?
– Vi har inte gått längre än att vi ser att staten behöver ta ett större ansvar.
I den debattartikel som föranledde SKR:s replik menar Rickard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, att många kommuner medvetet har valt att skjuta upp nödvändigt underhåll, ett agerande som nu riskerar att få konsekvenser för hela VA-kollektivet, menar han.
”Det är inte rimligt att kommuner först försummar sitt investeringsansvar och sedan kräver att andra ska täcka upp när systemen sviktar”, skriver Rickard Silverfur bland annat.
Det är dock inte en bild som Ann-Sofie Eriksson delar.
– Enligt vår syn har de flesta kommuner investerat i sitt underhåll, och vatten- och avloppsfrågorna är mycket viktiga för både kommuner och invånare. Men i glesbygdsområden med långa ledningsnät och få invånare är det betydligt svårare att bära kostnaderna än i tätorter, säger hon.
Just sådana skillnader behöver beaktas när ansvars- och finansieringsmodeller utformas, menar hon.
– Grundansvaret ligger på kommunerna, men vi behöver en modell för långsiktigt hållbar finansiering av VA-infrastrukturen för att vi som samhälle ska kunna möta de framtida behoven av både underhåll, klimatanpassning och beredskap.
