Det var en gång en växande bransch – uthyrning av bostäder till företagens personal. Många såg, framför allt i bostadsbristens Stockholm, möjligheter att tjäna pengar på att blockhyra lägenheter från fastighetsägare för att sedan med ett påslag på hyran förmedla vidare till folk som var i skriande behov av en bostad.
Sedan kom de olika rättsprocesserna där aktörer som Orimlig hyra och Urban Rights drev ärenden om återbetalning av överhyra. Och nu på det även en lågkonjunktur där behoven av bostäder till personal inte är lika stora. I Stockholmsområdet finns vakanta bostäder att hyra i nyproduktion för den med stark plånbok.
[ Annons ]
Så det är inte så oväntat att fler aktörer i denna sektor kastat in handduken den senaste tiden. Tidningen Hem och Hyra räknade fram att minst 20 uthyrningsbolag har försatts i konkurs, de flesta under 2025.
Nicklas Blåklinth i föreningen Företagsbostadsbolagen företräder tolv av de större bolagen.
– Endast ett av våra medlemsbolag – Stay Stockholm – finns med bland de som drabbats. Många av de konkursade bolagen var små, jag kände inte ens till några av namnen, säger han.
[ Annons ]
Men där med inte sagt att de som fortfarande är verksamma är utom fara. En hel del rättsprocesser med återkrav är inte färdigbehandlade och nya tillkommer hela tiden där retroaktiva hyror krävs efter att hyrestiden löpt ut.
Jag skulle säga att utan en ny lagstiftning är det väldigt små möjligheter att driva den här typen av verksamhet långsiktigt
Samtidigt tvekar fastighetsägare i större utsträckning att släppa lägenheter till företagsbostadsbolag. I december förra året skrev vi om att fler privata värdar efter domen börjar återföra lägenheter till förhandlingsordningen, vilket innebär att de går till ”vanliga” förstahandskontrakt.
Branschens hopp står nu till att de förändringar som föreslogs i utredningen ”En mer flexibel hyresmarknad” träder i kraft.
– Jag skulle säga att utan en ny lagstiftning är det väldigt små möjligheter att driva den här typen av verksamhet långsiktigt. Utredningens förslag är ett steg i rätt riktning, men genomförandet dröjer. Propositionen är planerad först till juli 2026, och risken är stor att många företag inte klarar att hålla ut till dess, säger Niclas Blåklinth.
Han påpekar att bolagen som är mellanhänder mellan fastighetsägare och hyresgästen (i juridisk mening en andrahandshyresgäst) inte har byggt upp stora vinster att falla tillbaka på.
– Det blir lite komiskt när vissa säger att vi har tjänat en massa pengar på att utnyttja hyresgäster. Vi är ingen högavkastande bransch och de allra flesta har haft en negativ avkastning på eget kapital de senaste fem åren, säger Niclas Blåklinth.
Utredningens centrala förslag vad gäller uthyrning till företag och delningsboende innebär i korthet att dessa uthyrningar ska närma sig de regler som finns för uthyrning av kommersiella lokaler mellan ett bolag till ett annat bolag.
Hyresnämnden ska inte behöva godkänna parternas avtalsvillkor utan endast lämna tillstånd till blockhyra. Andrahandshyresgästen ska inte som i dag ha möjlighet att kräva förstahandskontrakt om uthyrningen är under ett år, det undanröjer då den så kallade ”bulvandomens” effekter.
Tyvärr ser jag att det öppnar dörren för en massa prövningar i hyresnämnderna för att fastställa vad en anpassad hyra är
Här anser Niclas Blåklinth, och även andra aktörer som lämnat remissvar på utredningen, att ett år är för kort tid och att gränsen åtminstone borde vara två år.
– Det krävs stora investeringar i varje lägenhet för att göra en uthyrning. Så det kommer ju försvåra ganska mycket att bedriva en verksamhet som är kortare än ett år. Med tanke på att bostadsrätter kan hyras ut fyra, fem år borde gränsen vara högre.
När det gäller den känsliga frågan om vilken hyra som mellanhandsledet kan ta ut har utredningen något ospecificerat kommit fram till begreppet anpassad hyra, en hyra som inte är bruksvärdeshyran men som ska vara skälig med tanke ”på omständigheter” som det står i texten. En skrivning som förstås kan öppna upp diskussioner om vad som är skäligt.
– Det är ett steg fram att tala om en anpassad hyra som ska ta hänsyn till blockhyresavtalet, vilken typ av service som tilläggs, att det är en kortare uthyrning och så vidare. Men tyvärr ser jag att det öppnar dörren för en massa prövningar i hyresnämnderna för att fastställa vad en anpassad hyra är, säger Niclas Blåklinth.
Han tror att utredaren inte vågade gå hela vägen.
– Man borde se detta som att avtal mellan två jämbördiga parter, alltså två juridiska personer, och att det där ska gälla avtalsfrihet på de flesta punkterna, även hyran. Jag är övertygad om att marknaden skulle sköta det bäst, och att konkurrens och utbud ser till hyran inte blir oändligt hög vilket många tror.
Skulle det inte vara enklare om fastighetsägare och företag direkt avtalade om uthyrningar till personal istället för att gå genom mellanhänder?
– Absolut, och det kan de göra redan i dag. Det finns egentligen inget som hindrar att företaget själva hyr av fastighetsägare. Men det finns ett antal saker som är på det företagsekonomiska och samhällsekonomiska planet. Ett företag som till exempel Ericsson är ju inte experter på att hitta lägenheter eller bostäder. Det blir effektivare om andra sköter det, säger Niclas Blåklinth.
Den 1 september är sista remissdagen till utredningen om en mer flexibel hyresmarknad. Vi återkommer med fler synpunkter i kommande artikel.
