I delar av landet börjar valaffischerna komma upp – i Stockholm, exempelvis, först nästa vecka. Först då brukar valrörelsen ta fart på riktigt. Men vilka som blir de stora, avgörande frågorna brukar visa sig först i den absoluta spurten. Det har funnits ansatser att lyfta bostadspolitiken på dagordningen, men den lär knappast bli den fråga som avgör valet.
Frågar man svenska folket såg prioriteringen ut så här, åtminstone före sommaren: sjukvård, skola, lag och ordning, invandring, äldreomsorg, klimat, jobb, ekonomi, miljö och energi (Novus, väljarnas viktigaste frågor, juni 2026). Ingen av dem är en renodlad fastighetsfråga. Men merparten påverkar fastighetsbranschen på ett eller annat sätt – från skolfastigheter och äldreboenden till elpriser och översvämningsrisk.
[ Annons ]
Vi har tagit väljarnas viktigaste frågor och låtit personer i fastighetsbranschen, som var och en berörs av sin fråga, svara på vad den faktiskt betyder för dem. Vi börjar med klimatet.
Filip Elland, hållbarhetschef på Castellum, vill inte ranka de enskilda partiernas klimatambitioner.
– Men från näringslivets perspektiv är långsiktigheten viktigare än enskilda vallöften. Fastigheter är investeringar med mycket långa tidshorisonter och vi behöver därför en klimatpolitik som håller över flera mandatperioder. Det viktiga är inte vem som lovar mest utan vilka förslag som faktiskt skapar långsiktiga förutsättningar för att minska utsläppen, säger Filip Elland.
Lever Sverige upp till sitt klimatansvar i praktiken, eller stannar det vid mål och deklarationer?
– Sverige har höga klimatambitioner men nu handlar det framför allt om genomförande. Ett tydligt glapp finns i byggandet. Vi vet redan idag hur vi kan bygga med betydligt lägre klimatpåverkan genom bättre materialval, återbruk och effektivare konstruktioner men de nationella kraven är fortfarande för lågt ställda. Här behövs tydliga och successivt skärpta krav som driver hela marknaden framåt.
Om det är något enskilt politiskt beslut som skulle förändra förutsättningarna för Castellums affär så är det framför allt att tydliggöra och successivt skärpa klimatkraven på nybyggnation, menar Filip Elland.
– Tekniken, materialen och kunskapen för att bygga med betydligt lägre klimatpåverkan finns redan.
Men med tydliga nationella gränsvärden menar Filip Elland att man skulle skapa samma spelregler för alla och då ge både beställare och leverantörer incitament att investera, utveckla nya lösningar och sänka klimatpåverkan.
Det ska löna sig att ligga före – och kosta att ligga efter.
Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av Sveriges utsläpp. Var går branschens eget ansvar innan man pekar på politiken?
– Branschen har ett stort eget ansvar och kan inte vänta på politiken. På Castellum investerar vi i energieffektivisering, solenergi, återbruk och minskad klimatpåverkan i byggprojekt och har satt vetenskapligt förankrade mål om nettonollutsläpp i hela värdekedjan till 2040. Det gör vi för att det också är en affärsfråga: lägre kostnader, lägre risk och mer attraktiva och framtidssäkrade fastigheter.
Klimatet kommer både som regelkostnad och som fysisk risk. Vilken av dem styr mest hur ni faktiskt agerar?
– Jag skulle lägga till en tredje dimension: affärsrisken. Vi behöver både hantera fysisk klimatrisk, som skyfall, översvämningar och värme och förbereda oss för nya regelverk. Men mycket av det vi gör är rationellt oavsett reglering. Lägre energianvändning minskar kostnader, klimatanpassning skyddar fastighetsvärden och lägre klimatpåverkan minskar risken för att dagens investeringar blir morgondagens problem.
Överst på hans politiska önskelista står långsiktiga och förutsägbara spelregler långt över tillskott av pengar i form av bidrag eller annat.
– Marknaden kan driva mycket av omställningen, men behöver veta vart vi ska. Jag tror mer på tydliga och långsiktiga krav än på kortsiktiga stöd. Det ska löna sig att ligga före – och kosta att ligga efter. Frivillighet kan driva utvecklingen men tydliga krav och lika villkor behövs för att flytta hela marknaden.
