Monopolföretagens prissättning har ökat med i genomsnitt 11 procent under 2025, den största ökningen på 30 år. Det enligt den senaste rapporten från Nils Holgerssongruppen. Just eftersom elnätsbolagen agerar på så kallade naturliga monopolmarknader har Elmarknadsinspektionen (EI) i uppdrag att sätta ramarna för hur mycket det ska vara möjligt att höja priserna. Uppdraget att vara en återhållande kraft måste balanseras mot det faktum stora behov att finansiera en utbyggnad av elnäten.
Men det är samtidigt en reglering som man från myndighetens sida kunnat konstatera till stor del tenderar att kantra över mot elbolagens favör. EI har flera gånger förlorat i domstol mot nätbolagen med följd att priserna stuckit i väg ytterligare.
[ Annons ]
Förslaget är ett avgörande steg för att sätta stopp för den överkompensation som länge präglat elnätsmarknaden.
Därför vill Energimarknadsinspektionens nu se en ny modell för elnätsreglering. Elnätsavgifterna ska framåt baseras på elnätsbolagens faktiska kostnader, istället för den kapacitetsbevarande modell som hittills använts.
– Förslaget är ett avgörande steg för att sätta stopp för den överkompensation som länge präglat elnätsmarknaden. I dag tillåts elnätsföretagen ta ut avkastning på investeringar som redan är betalda, ofta av kunderna själva genom anslutningsavgifter. Det är varken rimligt eller hållbart i ett naturligt monopol. Det är dock viktigt att en ändrad reglering också ser över nuvarande kapitalbaser. Ändring av metod bör därför, om förslaget ska få verklig effekt, inte låta sig begränsas till att byta metod för hur framtida uppräkningar av elnäten sker, säger Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.
[ Annons ]
Just som Rikard Silverfur antyder så konstaterar Tommy Johansson, chef för avdelningen Energisystem på EI, i ett uttalande till TT att man som kund inte ska ha alltför stor förväntan på lägre avgifter. Åtminstone inte i ett kortare tidsperspektiv.
Den kallade ”värdeneutrala” övergång till det nya systemet som föreslås innebär inte någon justering av historiskt uppblåsta (enligt många bedömare) värden. Elnätsföretagen får alltså behålla dagens kapitalbas orörd. Om man inte samtidigt korrigerar de tidigare uppskrivningarna blir effekten i praktiken mycket begränsad.
Rikard Silverfur bedömning är att det ändå är ett steg i rätt riktning.
– Det är glädjande att Ei nu delar vår uppfattning om att den kapacitetsbevarande värderingsmodellen måste ersättas. Den föreslagna övergången till en förmögenhetsbevarande är en tydlig förbättring för elkunderna, när kunder inte längre ska behöva betala avkastning på investeringar de redan bekostat själva, säger Rikard Silverfur.
Nu krävs politisk handlingskraft.
Från EI:s håll betonar man att förslaget syftar till en bromsad höjning snarare än prissänkningar. Till TT säger Tommy Johansson att man räknat på vad de nya reglerna skulle gett för verkan på nätbolagens intäktsramar under perioden 2024-2027 då höjningen var uppemot 40 procent. Men han vill inte specificera närmare än ”något lägre” med det föreslagna nya regelverket.
För att EI:s förslag ska kunna bli verklighet krävs ändringar i ellagen och tillhörande förordning. Regeringen har aviserat en proposition till hösten. Rikard Silverfur understryker vikten av att lagstiftningsarbetet sker så snabbt som möjligt.
– Nu krävs politisk handlingskraft. Regeringen måste säkerställa att de nödvändiga lagändringarna kommer på plats snabbt. Hushåll och företag har inte råd att vänta ytterligare en tillsynsperiod på en rättvis och hållbar elnätsreglering, säger Rikard Silverfur.
