Svenska låntagare har tämligen korta bindningstider för lån jämfört med andra länder, och det märks tydligt hos bostadsrättsföreningarna i landet som snabbt påverkades av räntehöjningarna som följde med Ukrainakriget.
Enligt en beräkning som Nabo gjort har föreningarna räntekostnad tredubblats sedan 2021 och snitträntan för januari var 3 procent. Men det kan gå upp lite till innan nivån stabiliseras. 60 procent av den totala lånevolymen förfaller inom 12 månader, och i denna lånestock ligger även en del långa lån med räntor på 1 eller under 1 procent.
[ Annons ]
– Vår bedömning är att föreningarnas snitträntor landar på 3,5 procent senare i år och under 2026, om inte Riksbanken av något skäl ändrar sina prognoser, hamnar på 3 procent som antagligen blir det nya normalläget, säger Jonas Gustavsson.
Hur ska föreningar som ska lägga om lån resonera?
– Man ska vara aktiv i upphandlingen när lånen ska läggas om, vara ute i god tid och göra förfrågningar till flera finansinstitutet.
Och ska de binda eller ha rörligt?
– Det beror så mycket på föreningens ekonomi och behov framåt. Men generellt kan man säga att en förening med stark ekonomi kan ligga lite kortare med lån. En förening med tunnare ekonom har större behov att trygga och binda en räntekostnad, säger Jonas Gustavsson.
Har föreningarna hittills balanserat de högre räntorna med lika stor höjning av avgifterna?
– Den nya räntenivån motsvarar en ökning av avgifterna med 20 procent, och det är ungefär den höjning av avgifterna vi sett hos föreningarna. Men samtidigt har övriga kostnader ökat och föreningarna har över lag har haft ett för lågt sparande för framtida underhåll. Vår bedömning var att föreningarna borde höja avgifterna med 40 procent för att ha en buffert.
Så i längden måste avgifterna upp?
– Ja, annars knuffar man kostnader alltmer till framtida medlemmar.
