En effektivare tvistlösning för kollektiva hyresförhandlingar
Regeringen föreslår ett oberoende tvistlösningsförfarande för tvister inom ramen för de årliga hyresförhandlingarna. Syftet är att tvisterna ska kunna avgöras snabbare och att förhandlingarna ska bli effektivare.
[ Annons ]
Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om justering av den allmänna hyresnivån. När förhandlingarna inte fungerar väl kan det orsaka stora problem. Om parterna inte kommer överens riskerar det att leda till omfattande processer i hyresnämnderna. Utdragna processer innebär också en risk för att hyresgästerna drabbas av hyreshöjningar retroaktivt.
För parterna på den allmännyttiga hyresmarknaden finns sedan tidigare ett tvistlösningsförfarande som innebär att tvister inom ramen för de årliga hyresförhandlingarna kan lösas snabbt och effektivt. Förfarandet är inte reglerat i lag, utan har inrättats genom avtal mellan partsorganisationerna på den allmännyttiga sidan, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta.
Regeringen föreslår nu en ny lag med ett liknande tvistlösningsförfarande som kan användas även av parterna på den privata hyresmarknaden.
[ Annons ]
– Det är mycket positivt att partsorganisationerna på den privata sidan, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen, har kommit överens om att använda sig av det tvistlösningsförfarande som regeringen föreslår. Att de årliga förhandlingarna kan bedrivas mer effektivt är viktigt inte minst för hyresgästerna, kommenterar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.
För att ytterligare effektivisera hyresförhandlingarna föreslås också skärpta regler för hur förhandlingarna ska bedrives, bland annat genom att införa en skadeståndsskyldighet för en part som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde inom viss tid.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Utredning för att motverka boendesegregation
Erik Pelling, som i dag är kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, har fått regeringens uppdrag att utveckla verktyg och metoder inom samhällsplaneringen för att minska och motverka segregation. Syftet med utredningen är att ta fram förslag som bidrar till att minska boendesegregationen och främja jämlika uppväxt- och levnadsvillkor och goda livschanser för alla.
– Sverige ska ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla och därför är det viktigt att vi arbetar aktivt för att motverka boendesegregationen. Samhällsplaneringen ska bidra till jämlika och goda levnadsvillkor och människor ska heller inte behöva oroa sig över att behöva flytta på grund av till exempel stora hyreshöjningar efter renoveringar, säger bostadsminister Johan Danielsson i en kommentar.
Utredaren ska även redogöra för hur hyresmarknadens parter och fastighetsägare arbetar med att underlätta för hyresgäster att bo kvar efter renovering, kartlägga hur offentlig upphandling kan användas inom samhällsplanering för att minska och motverka boendesegregation, samt föreslå åtgärder för att öka en sådan användning av offentlig upphandling.
Skärpta kontroller när fastigheter överlåts
Regeringen har utsett justitierådet Dag Mattsson att utreda hur man kan skärpa kontrollen vid överlåtelser av fastigheter. I uppdraget ingår att se över hur en modern och effektiv förhandsprövning av förvärv av hyresfastigheter bör utformas, samt analysera åtgärder för att hindra att de i huset boende hyresgästerna kringgås vid ombildningar.
Sedan 2010 finns ingen förhandsprövning av den som förvärvar en hyresfastighet.
– En hyresvärd som gjort sig känd för att missköta sina befintliga hyresfastigheter kan i dag fritt förvärva fler och fler. Den svenska fastighetsmarknaden kan enkelt utnyttjas av den organiserade brottsligheten. Detta vill regeringen ändra på, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson i en kommentar.
Utredning för att skapa ordning och reda på hyresbostadsmarknaden
Regeringen har gett Elin Olsson, tidigare statssekreterare i Regeringskansliet, i uppdrag att undersöka i vilken omfattning vanliga hyreslägenheter hyrs ut på annat sätt än genom förstahandskontrakt till den som bor i lägenheten. Utredaren ska också särskilt kartlägga omfattningen av blockförhyrning och personalbostäder och hur hyresvillkoren för de som bor i sådana lägenheter ser ut.
Utredaren ska också överväga om ett register över hyresbostäder kan vara ett sätt att skapa bättre skydd för hyresgäster och göra det möjligt att upptäcka försök att kringgå hyreslagstiftningen.
– Vi ska ha ordning och reda på bostadsmarknaden. I en situation där många söker en hyreslägenhet är det viktigt att lägenheterna kommer ut på marknaden och görs tillgängliga på de villkor som parterna kommit överens om inom ramen för lagstiftningen, kommenterar bostadsminister Johan Danielsson.
Stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor
Det hyresrättsliga skyddet för personer som har utsatts för brott i nära relation ska utredas. Syftet är att säkerställa att det finns tillräckliga möjligheter för den som har blivit utsatt för brott att kunna bo kvar i den gemensamma bostaden. Uppdraget har getts till rättschefen tillika tillträdande chefsrådmannen vid Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, Magnus Hermansson.
I en relation där våld utövas finns det många gånger en koppling till en gemensam bostad och ofta är det den våldsutsatta kvinnan som tvingas flytta när hon inte längre kan bo tillsammans med förövaren.
Redan i dag finns det ett visst skydd när det kommer till hyresrätter, men utredaren ska nu se över om skyddet behöver stärkas ytterligare.
– En kvinna som har blivit utsatt för våld i hemmet ska inte förlora sitt hyresavtal eller tvingas flytta från sitt hem för att det är förövaren som står på kontraktet. Genom att se över regelverket gör vi vad vi kan för att säkerställa att personer som utsätts för våld får det hyresrättsliga skydd som de behöver, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson i en kommentar.
Fastighetsregistret ska bli säkrare och mer tillgängligt
Fastighetsregistret är Sveriges offentliga register över hur marken i landet är indelad och vem som äger vad. Den nuvarande lagstiftningen om fastighetsregistret har varit i kraft i mer än 20 år. Under den tiden har förutsättningarna för ett gott säkerhetsskydd och en effektiv informationsförsörjning förändrats, inom bland annat informationstekniken och det internationella samarbetet. Den rättsliga regleringen av fastighetsregistret har dock inte hängt med i denna utveckling.
En särskild utredare har därför fått i uppdrag att se över regleringen av fastighetsregistret. Syftet med uppdraget är att stärka säkerhetsskyddet och skapa en modern reglering för effektiv informationsförsörjning som bättre tillgodoser samhällets behov av information.
MSB ska stärka klimatberedskap vid skyfall
Samhällets klimatberedskap vid extrema skyfall ska stärkas. Därför har regeringen gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att skapa förutsättningar så att kommuner och fastighetsägare bättre kan identifiera särskilda riskområden vid skyfall och därmed öka sin beredskap för extrema skyfall.
De stora regnmängder som kommer med skyfall ryms inte inom dagvattensystemet utan kan leda till översvämningar, framför allt i tätorter. MSB ska därför ta fram en standardiserad metod för skyfallskarteringar i tätorter, som ska visa var det finns risk för översvämning och var i tätorten de mest sårbara områdena finns.
– Vi har redan sett hur kraftiga skyfall orsakat stora konsekvenser med skador på folk hem, stora problem i trafiken och stängda skolor. Därför stärker vi nu samhällets klimatberedskap vid skyfall. Genom det här uppdraget till MSB ska det bli enklare för kommuner och fastighetsägare att identifiera särskilda riskområden vid skyfall, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll i en kommentar.
Boverket ska motverka arbetslivskriminalitet inom byggsektorn
Som ett led i den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet har regeringen gett Boverket i uppdrag att utreda och vidta åtgärder för att motverka och förebygga arbetslivskriminalitet samt fel, brister och skador inom byggsektorn.
Inom ramen för uppdraget ska Boverket bland annat utveckla kunskap och stöd som främjar en förbättrad projektkultur med exempelvis bättre motståndskraft mot arbetslivskriminalitet, ökad jämställdhet och ökat ansvarstagande i byggprojekt. Myndigheten ska också stödja en bättre tillämpning av kontrollsystemet enligt plan- och bygglagen.
– Kampen mot arbetslivskriminalitet måste växlas upp. Som ett led i den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet ger vi därför Boverket i uppdrag att motverka arbetslivskriminalitet inom byggsektorn, kommenterar bostadsminister Johan Danielsson.
Nationellt handlingsprogram för laddinfrastruktur på gång
När nu en stor del av nybilsförsäljningen är elbilar behöver laddinfrastrukturen hänga med. Därför har Energimyndigheten och Trafikverket fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett nationellt handlingsprogram för en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av laddinfrastruktur.
– Vi behöver mer laddinfrastruktur och den behöver byggas snabbare. Eldrivna transporter ska göras möjligt i hela landet och det ska vara lätt att ladda sin elbil oavsett hur man bor, säger energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar i en kommentar.
Det nationella handlingsprogrammet ska innehålla nulägesbeskrivning, framtidanalys och bedömningar om hur utbyggnaden av ladd- och vätgasinfrastruktur kan utvecklas för att möjliggöra effektiv elektrifiering av vägtransporter. Programmet ska också innehålla en analys av de olika aktörernas ansvar och roll i utbyggnaden.
Samtidigt får Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera och sammanställa ledtider och kostnader för anslutning av laddningspunkter till elnätet utifrån erfarenheter från olika delar av landet. Energimarknadsinspektionen ska titta på hur ledtiderna kan kortas och lyfta fram goda exempel på arbete som bidrar till korta ledtider för anslutning till elnätet.
– I många fall kan det ta ca 10–24 månader från önskemål till att elen till laddningspunkterna är framdragen. Dessutom varierar kostnaderna kraftigt beroende på elnätsföretag. Stora kostnadsskillnader och långa ledtider gör att utbyggnaden av laddinfrastruktur tar längre tid än nödvändigt – så ska vi inte ha det, kommenterar Khashayar Farmanbar.
