”Utan åtgärder som bospar cementeras klyftorna”

REPLIK Centerstudenterna missar ett stort problem när de tar ställning mot ett subventionerat bosparande för unga. Det menar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, i denna replik. Hon menar att åtgärder, som just bosparandet, är nödvändigt för att unga ska ha en chans att ta sig in på bostadsmarknaden med dess allt snävare lånevillkor.

Annons:

Annons:

Annons:


Idag bygger vi mer än på mycket länge i Sverige. För många fungerar bostadsmarknaden väl, boendekostnaderna är låga och tryggheten är hög. För de unga och ekonomiskt svaga är dock situationen den omvända. Bostadsmarknaden blir dyrare och allt mer otillgänglig till följd av mycket hårda kreditrestriktioner. En problemställning som Simon Palme och Elin Larsson från Centerstudenter hoppar bock över när de sågar subventionerat bosparande.

Palme och Larsson skriver i sin artikel att subventionerat bosparande inte ger fler bostäder.

Om de hade läst hela kapitlet i den källa de refererar till så hade de sett att det skrivs att subventionerat bosparande inte ger fler bostäder på kort sikt. Det är dock inte så konstigt, processen från idé till färdigt hus tar ca 6-10 år. Det tar tid att bygga och anpassa marknaden efter utbudet, precis på samma sätt som det tar tid att spara pengar till en kontantinsats. På lång sikt ger såklart starka hushåll en ökad efterfrågan och därmed fler bostäder.

Palme och Larsson hade på ytterligare ett ställe i den källan de refererar till varit förtjänta av att ha läst lite noggrannare. Det står nämligen att subventionerat bosparande marginellt kan höja bostadspriserna i vissa områden. Bostadsprisernas utveckling är främst beroende av konjunkturen, räntenivån, bostadsbyggandet och flyttmönstret. Det finns således inte skäl att tro att subventionerat bosparande påverkar bostadspriserna märkbart.

För dem som saknar möjligheten att gå till Mamma- och pappabanken är alternativen få.

Palme och Larsson skriver också att subventionerat bosparande i Norge gynnar rika och ökar klyftorna i samhället. De refererar till en nästan 20 år gammal källa. Idag ser allting annorlunda ut. Nästan 50 procent av de norska ungdomarna som har en sysselsättning bosparar också. Harald S. Olsen, docent i ekonomi, skrev 2015 att det är korrekt att andelen bosparande ökar i takt med att inkomsterna stiger men att det inte är samma sak som att subventionerat bosparande inte är användbart för de svagare grupperna. Det är tvärtom, Olsen skriver att det är dem som har lägst inkomst och föräldrar som inte kan stötta dem vid bostadsköp som har störst nytta av subventionerat bosparande, för dem ökar sannolikheten för bostadsköp mest. De som har rika föräldrar kan köpa en bostad i alla fall.

Bolånetak, amorteringskrav, skuldkvotstak och eventuellt ytterligare amorteringskrav för dem som är högst belånade – dagens kreditrestriktioner drabbar främst unga och ekonomiskt svaga. Redan idag behöver ca 50 procent av de svenska ungdomarna hjälp av föräldrar eller släktingar för att kunna köpa en bostad. För dem som saknar möjligheten att gå till Mamma- och pappabanken är alternativen få.

För ett par dagar sedan fick jag själv ett brev från min bank ”Det ska vara lätt att låna rätt”. ”Ibland kan du hamna i ett läge där du behöver ta ett lån” inledde banken och erbjöd mig att låna upp till 350 000 kr utan säkerhet.

Medan bolånen sjunker är blancolånens tillväxttakt dramatisk, förklaringen är att kreditrestriktionerna för bolån tvingar människor att komplettera de säkra och relativt billiga bolånen med osäkra och dyra blancolån.

Jag slängde erbjudandet i papperskorgen. Jag lider dock med de unga som idag saknar en bostad, de som tvingas bo i en dyr nyproducerad hyresrätt eller med ett dyrt andrahandskontrakt. För dem förstår jag att erbjudandet om blancolån lockar.

Att vidta kreditrestriktioner utan att införa kompenserande åtgärder likt subventionerat bosparande cementerar klyftor. Genom subventionerat bosparande höjs den finansiella stabiliteten, antalet bostäder blir fler och antalet personer som fastnar i den dyra hyresrättsfällan färre. Fler får möjlighet att gå från hyrt till ägt boende – oavsett bakgrund.

Linda Jonsson

Analytiker på Veidekke Sverige

Artikeln är ett opinionsinlägg. Åsikterna tillhör skribenten.

Vill du själv skriva något till Fastighetstidningen debatt? Kontakta redaktionen!

Tidigare i debatten:

Annons: