Efter att det förra året infördes regler som gör det enklare att vräka hyresgäster som begår brott, har Sverigedemokraternas Mikael Eskilandersson argumenterat för att motsvarande regler även måste gälla för bostadsrätter.
Intervjuade i Altinget öppnade nyligen Liberalernas bostadspolitiske talesperson Patrik Karlson och dito hos Moderaterna, David Josefsson, upp för att gå vidare med en sådan lagstiftning.
[ Annons ]
Viss tvekan hördes från Larry Söder, bostadspolitisk talesperson hos Kristdemokraterna, som pekar på att bostadsrätten ger andra förutsättningar när det kommer till vräkning.
Marie Öhrström, chefsjurist Fastighetsägarna Sverige, håller med om att ägandet är en aspekt som måste vägas in, men att det inte är en omöjlighet att hitta balanserade lösningar.
– Redan idag finns bestämmelser i bostadsrättslagen om när en bostadsrätt är förverkad och en bostadsrättshavare kan sägas upp för avflyttning. Det exempelvis om en bostadsrättshavare inte betalar årsavgift, allvarliga störningar eller olovlig andrahandsuthyrning. Det är dem man vid en översyn av lagen får bygga vidare på utifrån den ökade brottsligheten och otryggheten i samhället. Här är det naturligtvis angeläget att skapa rimliga gränsdragningar och balansera kollektiva och enskilda intressen, säger Marie Öhrström.
[ Annons ]
Kravet på tryggare bostadsrätt är en del i Fastighetsägarnas nya trygghetsprogram. Marie Öhrström välkomnar att det nu verkar börja röra sig i politiken. Något som även Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist gör i en intervju med bostadspolitik.se. Där säger hon bland annat:
– Vi ser ju samma typ av kriminalitet oavsett boendeform. Kriminaliteten är inte begränsad till endast hyresrätter eller endast vissa områden, den finns överallt.
En uppfattning som delas av Marie Öhrström, men hon betonar att det är minst lika viktigt att göra det möjligt att i ökad utsträckning neka medlemskap.
– Utöver att göra det enklare för styrelsen att kunna agera kraftfullt mot allvarlig brottslighet i lägenheter och lokaler så behöver styrelsen i ökad utsträckning kunna neka medlemskap om man har skälig misstanke om att det finns kopplingar till allvarlig brottslighet som riskerar att minska säkerheten och tryggheten för de boende.
I dag är det i praktiken endast möjligt att neka medlemskap om den som ansöker om medlemskap förmodas inte kunna betala medlemsavgifter, eller inte har för avsikt att bo permanent i lägenheten.
– Det räcker inte om man vill kunna arbeta proaktivt och förebyggande för ökad säkerhet och minskad brottslighet i bostadsrättsföreningen. Vi har en bra dialog med politiken om vikten av tryggare bostadsrätter och det ingår som en del i Fastighetsägarnas nya Trygghetsprogram som lanserades nu i april, säger Marie Öhrström.
