Sveriges bästa hållbarhetschef tar sin del av notan

Anna Denell, på fastighetsbolaget Vasakronan, har utsetts till Sveriges bästa hållbarhetschef av tidningen Aktuell Hållbarhet. Här berättar hon om varför kapitalmarknaden med stort intresse kommer att läsa hållbarhetsdelarna i Vasakronans årsrapport som släpps nästa vecka.

Annons:

Annons:


År 2019 är det en självklarhet för de flesta företag att placera hållbarhetsfrågor högt på agendan. Vasakronans vd Fredrik Wirdenius använder ordet hållbar nio gånger i sitt inledande vd-ord i årsredovisningen. Och så ser det ut på flera håll. Men ändå är det relativt nyligen som bolag började redovisa hållbarhetsdata. För Vasakronan är det elfte året i rad som man gör det.

– De första åren gjorde vi det i form av en väldigt tjusig separat publikation. Men ganska snart insåg vi att det är jättekonstigt att ha en egen rapport för hållbarhet eftersom det är en så viktig del för bolaget, inte minst ur ett finansiellt perspektiv. Då började vi lägga in det i årsredovisningen, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.

Märker du av ett ökat intresse?

– Ja, framförallt från kapitalmarknaden.

Är det då främst för att man söker gröna investeringar?

– Inledningsvis drevs det på av investerarare som hade förbundit sig till gröna investeringar, exempelvis pensionspengar där man lovat att inte investera i miljöförstörande verksamhet. Även om det handlar om en relativt liten del av det samlade kapitalet så är det tillräckligt för att det ska finnas en extrem efterfrågan på bland annat gröna obligationer.

Men det är alltså även andra faktorer som driver på nu?

– Ja, när jag lyssnar runt och försöker tolka signaler så tycker jag att vi börjar närma oss ett skede i investerarmarknaden där även pengar som inte är grönt öronmärkta tenderar att dra sig till det gröna.

Vad är drivkraften tror du?

– Ett rent riskminimeringsperspektiv.  Och jag tror att det till och med kan vara svårt för bolag med direkt miljöskadliga verksamhet att få finansiering. Till exempel energibolag som har mycket fossilt kvar. Det finns exempel på att de med sina ordinarie ”bruna” obligationer inte får tillräckligt med investerare.

Som ”Sveriges bästa hållbarhetschef” hörs hon naturligtvis ofta i debatten – och hon räds inte att tycka till också om vad andra borde göra. Som till exempel när vi pratar om att en nyhet i Vasakronans årsredovisning är de små färgglada ikonerna som visar kopplingen mellan bolagets indikatorer och FN:s hållbarhetsmål.

– Det är en viktig koppling. Sen kan jag tycka att det vore intressant om vissa bolag kunde redovisa vilka av FN:s hållbarhetsmål de aktivt motverkar med sin verksamhet. För det finns uppenbart bolag, kanske inte just i vår bransch, vars affärsidé handlar om att faktiskt motverka målen.

På den linjen menar Anna Denell att det också är viktigt för fastighetsbolag att börja minska de indirekta utsläppen som ofta är större än de direkta.

– Det handlar om utsläpp som egentligen inte är ”våra”, utan utsläpp från företag vi köper tjänster och produkter från, till exempel utsläpp från vår byggverksamhet. För fem år sedan började vi analysera vilka och hur stora de utsläppen är. Vi kan konstatera att de är extremt mycket större än de direkta utsläppen som vi lyckats minska med över 95 procent sedan 2006. Genom att klimatkompensera för de kvarvarande utsläppen har vi varit klimatneutrala i vår drift ända sedan 2008. Men det långsiktiga målet är att vara klimatneutrala vad gäller alla utsläpp. Därför har vi nu satt upp mål för hur vi ska kunna minska även de indirekta utsläppen. Det är en av anledningarna till att vi nu jobbar så mycket med cirkulär ekonomi och  att återanvända byggmaterial, och det är därför vi bygger ett stort kontorsprojekt i Uppsala i trä.

Anna Denell menar sig med gott samvete kunna säga att Vasakronan tar sin del av notan.

– Under 2018 har vi låtit testa våra mål mot SBTi* (Science Based Targets Initiative). Vi fick i slutet av året våra mål godkända och kan därmed konstatera att våra mål är väl i linje med Parisavtalet och att vi tar tillräcklig del i förhållande till det kollektiva ansvaret.

Jag tror att vi skulle kunna vara ännu tydligare och lite mer detaljerad angående Klimatriskerna i vårt riskavsnitt, i alla fall om det ska vara fullödigt enligt TCFD:s rekommendationer, berättar Anna Denell.

Det efterfrågas allt oftare information om vilka risker långsiktiga hot klimatförändringen kan utgöra för verksamheten. Är det med i Vasakronans årsredovisning?

– Klimatförändringar är en av de risker vi identifierat för vår verksamhet men jag tror att vi skulle kunna vara ännu tydligare och lite mer detaljerad angående dem i vårat riskavsnitt, i alla fall om det ska vara fullödigt enligt TCFD:s rekommendationer.

Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) är ett initiativ där företag frivilligt kan välja att rapportera om hur klimatförändringarna kan komma att påverka lönsamheten.

– Vi har kikat på vad som krävs för att uppfylla TCFD och kan konstatera att mycket redan är med i vår strategi och vår redovisning. Scenarioanalyser gjorde vi för tio år sedan (utan att veta att det var så de skulle komma att kallas i TCFD) och det är anledningen till att vi på ett systematiskt och framgångsrikt sätt hanterat många av transitionsriskerna, eftersom vi redan har minskat vår klimatpåverkan med över 95 procent. Och vår första klimatanpassningsanalys gjorde vi redan 2012.

Är det något som kommer att byggas på i framtida redovisningar?

– Ja, jag tror att vi nästa år kommer att lägga mer fokus på att uppfylla samtliga redovisningskrav i TCFD-rekommendationerna. Eftersom vi redan har så mycket på plats så känns det dumt om vi inte skulle komplettera med de saker som återstår för att helt leva upp till TCFD.

 

*SBTi (Science Based Targets Initiative) är ett initiativ som ger stöd till företag att sätta klimatmål www.i linje med vetenskapliga modeller som är framtagna i IPCC AR5 och av IEA.

Annons: