Ledtiderna för bostadsbyggande ökar för tredje året i rad och det viktade genomsnittet är nu 5,1 år. Förra året var siffran 4,8 år och året innan 4,7 år. Och det under en tid då bostadsbyggandet samtidigt fallit till historiskt låga nivåer. Tiden är för detaljplan och bygglov hopräknat.
– Det är onekligen anmärkningsvärt och förvånade mig, det visar också att problemen är strukturella snarare än att det rör sig om volym, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef hos Fastighetsägarna som är en av beställarna av rapporten.
[ Annons ]
Hur kan då detta förklaras? Martin Tarmet, vd för konsultbyrån Arkwright som för fjärde gången gjort sammanställningen, kan inte peka på någon enstaka faktor.
– Men vi kunde konstatera att kommuner som sätter mål att hålla nere ledtider också har kortare tid från start till igångsättning. Det skiljer så mycket som ett år jämfört med de kommuner som inte satt upp mål, säger Martin Tarmet.
En fråga som väcks är i vilken mån kommunernas bemanning och finansieringsmodell påverkar. Uppseendeväckande är att kommuner där varje handläggare hanterar fler detaljplaner faktiskt i snitt har kortare ledtider – inte längre.
[ Annons ]
Argumentet att kommuner med hög arbetsbelastning har långa ledtider tycks inte stämma.
– Vår bild är att personal i kommuner med många ärenden lär sig att vara effektiva vilket visar att man kan lösa saker utan att utöka personalstyrkan, säger Martin Tamert.
Hans konkreta råd är att kommunerna tar fram en tydlig planeringsstrategi och utreder frågor i rätt skede.
Det som kan sticka i ögonen hos byggherrar är även att plankostnaderna successivt ökar. Kostnader som för några år sen låg på 2–3 miljoner kronor ligger nu ofta runt 10 miljoner kronor i enskilda fall uppåt 15 miljoner.
De flesta kommuner tillämpar löpande timtaxa och frågan är om det är kontraproduktivt om man vill premiera snabb handläggning. Längre ärenden ger ju mer pengar in i förvaltningens kassa.
– Man vill inte vara konspiratorisk, men vi vet att planavdelningarnas budget är avgiftsfinansierad och med färre ärenden så måste man ändå fortsatt få in medel att täcka samma antal löner, säger Martin Lindvall.
I rapporten påtalas att kommuner som tillämpar fast pris också visade att processen både blev snabbare och billigare i vissa ärenden.
De som följt bostadsminister Andreas Carlsons agenda under mandatperioden vet att mycket fokus handlat om att förenkla byggregler och korta ner ledtider för såväl nybyggnation som ombyggnad och konverteringar. Något som även lett till nya projekt vilket vi skrev om nyligen.
Nu syns inte effekterna av de reformerna i denna mätning.
– Projekt som stod klara under åren 2018 till 2025 har sannolikt påbörjats tio år innan. Det kommer dock att bli bättre, lovar Johan Davidson, statssekreterare hos bostadsministern under en presentation hos Handelskammaren i Stockholm.
– Om jag står här i september 2035 ser vi facit på de åtgärder som regeringen satt igång och då är det kortare ledtider, försäkrade Davidsson.
Fast Mats Gustafsson, samhällsbyggnadschef i Trosa kommun, är inte så säker på det.
– Regeländringar i alla ära, men det som gör processerna allt längre är kraven på olika utredningar i nästan alla ärenden. Det ska göras utredningar om geoteknik, buller, kultur och översvämningsrisker. Och inte minst om artskydd som ofta bara kan göras under en viss säsong och då får allt liksom vänta.
Han tror att utredningsinflationen kommer att öka och ta udden av de regelförändringar som införs.
Nu ska det påpekas att just Trosa kommun är bäst i klassen på att få fram planer på kortast möjligaste tid. För fjärde året i rad vann de priset för små kommuner, 3,9 år är deras genomsnittliga tid för detaljplan och bygglov.
– Vi har en kundorienterad kultur och en kommun som vill växa, säger Mats Gustafsson.
Martin Lindvalls medskick till kommande kommunalpolitiker som får nytt eller förnyat förtroende efter valet är också att sätta mål.
– Vill man vara en attraktiv och växande kommun krävs politisk vilja som visar riktningen. Det är den typen av signaler som får effekt i längden.
