När turen kommer till EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP) att redogöra för hur han ställer sig till EU-kommissionens förslag om miniminivåer för energiprestanda trycker han på varför energieffektivisering just nu bör stå i fokus.
– Kriget i Ukraina visar med all önskvärd tydlighet att vi snabbt måste stoppa finansieringen av Putins armé – det vill säga strypa beroendet av rysk gas. Även om Sverige har ett i huvudsak förnybart energisystem för uppvärmning, med vår betoning på bergvärme och fjärrvärme, så utformar vi nu regleringar för hela EU. Ett EU där uppvärmningen av fastigheter i många länder är baserad på fossil gas, en fossil gas som till stor utsträckning importeras från Ryssland, säger Jakop Dalunde.
[ Annons ]
Direktivet kring byggnaders energiprestanda (EPBD) sätter mininivåer för energiprestanda för alla byggnader som renoveras och hur stor andel som ska renoveras i olika steg. Om EU-kommissionen förslag skulle antas i sin nuvarande utformning, blir det cirka 30 procent av byggnadsbeståndet i varje enskilt medlemsland som ska energirenoveras. I en första omgång de som är i energiklass G, senare även energiklass F. Även om Jakop Dalunde ser stora behov av energieffektivisering är han skeptisk till kommissionen utformning av kravnivåer.
– Det finns en risk att kravnivåerna inte styr mot de mest effektiva formerna av energieffektivisering. Jag kommer noga följa debatten och dialogen med viktiga svenska aktörer innan jag tar ställning till hur jag kommer att rösta när frågan kommer upp i parlamentet, säger Jakop Dalunde.
Jag vill ha en tydlig styrning mot EU:s klimatmål och en uppskruvad ambitionsnivå gällande både renoveringstakt och energieffektiviseringsmål.
[ Annons ]
Han konstaterar att kommissionens förslag om miniminivåer för energiprestanda är väldigt detaljerade. Det samtidigt som förutsättningarna är väldigt olika i EU-länderna.
– Vi har inte bara olika klimat utan även olika byggnadsstandarder, olika sätt att värma upp våra fastigheter och olika tradition i de här frågorna. Jag vill ha en tydlig styrning mot EU:s klimatmål och en uppskruvad ambitionsnivå gällande både renoveringstakt och energieffektiviseringsmål. Men det utan att EU detaljreglerar på ett sätt som inte är anpassat till svenska förhållanden, säger Jakop Dalunde.
Han säger att han noga kommer att bedöma de olika ändringsförslagen när lagstiftningen kommer upp för omröstning i EU-parlamentet.
Anser du att kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna?
– Det är relevant att diskutera om EU-regleringen är för detaljerad i den här frågan. Samtidigt behöver vi en tydlig styrning och en högre ambitionsnivå om vi ska nå klimatmålen i hela EU, minska beroendet av rysk gas och renovera på ett sätt som höjer levnadsstandarden inte minst för de EU-medborgare som har de lägsta inkomsterna, säger Jakop Dalunde.
Det finns en risk att vi driver fram onödiga renoveringar med begränsad klimatnytta som driver upp hyrorna i onödan.
Han pekar också på hur krav i EPBD hänger samman med förslag på mål i Energieffektiviseringsdirektivet (EED,) om att tre procent av alla offentligt ägda byggnader ska renoveras årligen. I nuvarande EED ställs krav på renovering av en procent av alla statligt ägda byggnader, ändringen till offentligt ägda gör att även allmännyttan plötsligt omfattas.
– Jag är försiktigt skeptisk till att lägga ett krav på renoveringar årligen så högt som på tre procent. Det finns en risk att vi driver fram onödiga renoveringar med begränsad klimatnytta som driver upp hyrorna i onödan, säger Jakop Dalunde.
