Kritik från två håll mot Ei:s elnätsförslag

Kritiken från Fastighetsägarna och Energiföretagen gäller samma post: nätbolagens kapitalkostnader, alltså ersättningen för kapitalet i näten. Kapitalkostnaderna utgör ungefär hälften av intäktsramen, det tak för hur mycket ett elnätsföretag får ta ut av sina kunder under en fyraårsperiod. Fastighetsägarna menar att posten blir för stor, Energiföretagen att den blir för liten.

Parterna är oense om en mening i Energimarknadsinspektionens (Ei) förslag: ”Befintliga anläggningar, det vill säga anläggningar som införskaffats före metodbytet, behåller nuvarande marknadsvärdering vid metodbytet.” Fastighetsägarna anser att den ger bolagen för stort utrymme att ta ut avgifter. Energiföretagen godtar den.

Ei bedömer att dagens metod inte säkerställer att intäktsramarna begränsas till vad nätbolagen behöver. Med den nya metoden beräknas ramarna för 2028–2031 bli ungefär lika stora som under 2024–2027, men cirka 37 miljarder kronor, eller nio procent, lägre än om den gamla metoden hade fortsatt att gälla.

Ei måste stå upp för sin egen värderingsprincip.

Kärnan i förändringen är hur anläggningarna värderas. Nya investeringar från 2028 ska värderas till vad de faktiskt kostat, uppräknat med inflation, i stället för vad en motsvarande anläggning skulle kosta att bygga i dag. Befintliga anläggningar behåller sitt värde vid metodbytet och räknas därefter upp med den allmänna prisutvecklingen. Att de gamla värdena behålls är det som Fastighetsägarna reagerar på.

[ Annons ]

– Ei har identifierat överkompensationen och kommit fram till att elnäten ska värderas efter vad investeringarna faktiskt kostat. Ändå väljer myndigheten att bevara de gamla uppblåsta värdena. Ei måste stå upp för sin egen värderingsprincip och tillämpa den konsekvent, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige.

Enligt Rikard Silverfur visar en beräkning från konsultföretaget Merlin & Metis att Ei:s metodval kan ge drygt 120 miljarder kronor högre kapitalkostnader 2028–2050 än om den nya värderingsprincipen tillämpades på alla anläggningar. Det innebär att nätbolagen får rätt att ta ut mer av kunderna. Beräkningen visar utrymmet, inte hur mycket bolagen faktiskt tar ut.

Rikard Silverfur pekar på Ei:s egen konsekvensutredning. Där bedömer Ei att sannolikheten är stor att flertalet befintliga anläggningar får en ”slutlig överavkastning” i förhållande till kalkylräntan under sin ekonomiska livslängd.

Det finns en risk att det skapas en underhållsskuld som på sikt kommer att drabba elnätskunderna

Energiföretagen anser att det är korrekt av Ei att låta anläggningarna behålla sin tidigare värdering fram till metodbytet, och att något annat inte hade uppfyllt kraven på regulatorisk stabilitet.

– Stabilitet kan inte betyda att elnätsbolagens överkompensation ska skyddas i decennier. Förutsägbarhet måste också gälla kunderna, säger Rikard Silverfur.

Energiföretagens kritik gäller i stället kalkylräntan, alltså avkastningskravet som ramen räknas på. Ei föreslår preliminärt 1,99 procent real ränta före skatt, vilket Energiföretagen bedömer ligga under vad som krävs för att locka kapital.

– Med försenade investeringar hämmas elektrifieringen samtidigt som det finns en risk att det skapas en underhållsskuld som på sikt kommer att drabba elnätskunderna, säger Åsa Pettersson, vd för Energiföretagen Sverige.

Energiföretagen är också kritiskt till hur anslutningsavgifter hanteras och till den nya effektivitetsmodellen, som branschen anser vara svår att förstå och använda. Tomas Malmström, ansvarig för elnät på Energiföretagen, varnar för ett trendbrott där investeringstakten begränsas till ett minimum.

Fastighetsägarna hänvisar även till Konkurrensverket. I en rapport i juli konstaterade myndigheten att det finns en risk för att elnätsföretag under den pågående tillsynsperioden tar ut avgifter som inte är skäliga och motiverade av faktiska kostnader. Vissa av de vinstdrivande bolagen uppgav vid möten med Konkurrensverket att deras prissättning i huvudsak utgår från det tak som intäktsramen tillåter. Konkurrensverket välkomnar Ei:s metodbyte, men påpekar att det inte påverkar avgifterna under den nuvarande perioden.

– Det borde få Ei att reagera. När Konkurrensverket varnar för att kunderna kan få betala för mycket måste Ei säkerställa att den nya regleringen verkligen förhindrar överkompensation, säger Rikard Silverfur.

Ei bedömer att förslaget är en rimlig avvägning mellan kundernas intresse av skäliga avgifter och bolagens behov av förutsägbarhet. Den lägre räntan beror enligt myndigheten på att den bygger på historiska marknadsdata. Ei pekar också på att nätbolagens vinstmarginaler är höga jämfört med andra branscher. Efter metodbytet beräknas de ligga kring 20 procent för lokalnät.

– Nätföretagen har överkompenserats i förhållande till sina kostnader, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei.

Enligt Ei har hushållens nätavgifter i genomsnitt ökat med 115 procent mellan 2005 och 2026, medan konsumentpriserna steg med 49 procent. Synpunkter ska lämnas senast den 23 november, och besluten om intäktsramar fattas senast den 31 oktober 2027.

– Det finns fortfarande möjlighet att rätta till förslaget, säger Rikard Silverfur.