För tredje gången publicerar Dun & Bradstreet Sveriges framtidskommuner, en analys av landets 290 kommuners framtidsutsikter, och visar vilka kommuner som har goda förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt under de kommande åren.
Undersökningen visar likt andra rapporter (till exempel Tillväxtverkets rapport från i våras) att landsbygdskommuner har en svagare tillväxt och befolkningen minskar i flera län. Urbanisering är en fortsatt trend, med befolkningsförskjutningar mot storstäder och regionala centra.
[ Annons ]
Enligt rapporten har storstadskommuner och kranskommuner bäst förutsättningar för tillväxt. Pendlingskommuner nära storstad och nära större stad ökar mest, medan landsbygdskommun samt landsbygdskommun med besöksnäring hör till dem som tappar mest under perioden.
Det som kännetecknar de tio kommuner som ökar mest i rankingen är att alla ökar i instegsjobb och befolkningstillväxt. De tio kommuner som backar mest har tapp i växande sektorer och nyföretagande.
Rapporten visar att det i hög grad är näringslivets struktur – arbetsmarknadens och företagslivets sammansättning – som avgör om en kommun blir en framtidskommun.
[ Annons ]
– Årets rapport visar att de största förflyttningarna sedan 2015 är jämnt fördelade över hela landet – vilket understryker att kommuner, oavsett om de befinner sig i norra eller södra delen av Sverige, kan skapa goda förutsättningar för tillväxt, säger Axel Frisk, senior analytiker på Dun & Bradstreet.
Att förstå dessa mönster är avgörande för långsiktig hållbar utveckling och tillväxt.
Det skiljer sig dock åt vad kommuner i respektive landsdel är starka inom. Norra Sverige presterar lägre i befolkningstillväxt och utbildningsnivå, jämfört med södra Sverige.
Däremot har norra Sverige ett högre betyg inom näringslivets struktur än södra Sverige, exempelvis en större andel jobb i nationellt växande branscher, högre nyföretagande och bättre branschbalans.
– I norra Sverige ser vi ofta ett välstrukturerat näringsliv och en högre sysselsättning, men en svagare befolkningstillväxt. I södra Sverige är utbildningsnivån generellt högre, men arbetslösheten större. Det innebär att kommunerna står inför olika utmaningar som behöver hanteras, och att förstå dessa mönster är avgörande för långsiktig hållbar utveckling och tillväxt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en kommun kan påverka sin tillväxt och framtidsutsikter, säger Axel Frisk.
Han listar tre områden som återkommer bland kommuner som förbättrat sina betyg i rapporten:
- Verka för att öka antalet instegsjobb och sänk trösklarna till första jobbet.
- Stärk nyföretagande, förenkla för tillväxt och öka andelen företag som har en kvinna som ledande befattningshavare i relation till totalt antal anställda i kommunen.
- Minska beroendet av enstaka arbetsgivare/branscher och bredda mot växande sektorer.
Rapporten Sveriges framtidskommuner följer utvecklingen i landets 290 kommuner över tid och rankar deras framtidsutsikter – det vill säga hur goda förutsättningar kommunen har för hållbar ekonomisk tillväxt de kommande åren.
Eftersom analysen, som bygger på data från SCB och Bolagsverket, är helt kvantitativ och inte bygger på enskilda personers uppfattningar speglar resultaten faktiska förändringar över tid, i både positiva och negativa riktningar.
