Låga kostnader trumfar villadröm

I enkäter som frågar folk om vilken bostad de helst vill bo i brukar den stora majoriteten svara villa. I SEB:s återkommande mätning från demoskop brukar andelen som vill bo i villa vara omkring 60 procent. En ännu färskare undersökning är Byggföretagens Novus-undersökning där 74 procent av 18-25-åringarna drömmer om att bo i villa på tio års sikt.

När Hyresgästföreningen gett samma undersökningsföretag i uppdrag att ställa liknande frågor blir dock svaret ett annat. I den färska undersökningen Hyresgästerna 2022 är den enskilt mest attraktiva bostaden en lägenhet i, eller i närheten av, en större stad.

[ Annons ]

Anledningen är att man i denna undersökning ställt olika preferenser mot varandra.

– Villan har en stark ställning och många ser det som det goda boendet. Men vi har velat komplicera det genom att ställa villadrömmen mot andra parametrar som pendlingsavstånd, närhet till arbete, boendekostnad och så vidare, säger Ragnar Bengtsson, bostadsmarknadsanalytiker på Hyresgästföreningen.

Rapportens slutsats är att villan är attraktiv när den tillfrågade får fantisera helt fritt, men mindre attraktiv när den möter en verklighet med priskonkurrens och pendlingstider.

Men bör man då inte få drömma om sitt boende utan begränsningar? Kan man verkligen ställa frågan hur vi egentligen vill bo utifrån olika premisser?

Både ja och nej, resonerar Ragnar Bengtsson. För han sticker inte under stol med att undersökningen bygger på styrda frågor.

– Det är lite av själva poängen. Givetvis bör enkätfrågor egentligen vara så rena som möjligt för att inte styra resultatet. Men å andra sidan – då lämnar man i ganska hög grad verklighetetens begränsningar. Det är givetvis värdefullt att veta resultatet av att människor helt fritt får önska sitt boende. Men vi kan inte planera våra städer utifrån det, säger Ragnar Bengtsson.

När undersökningen ställer relativt attraktiva lägenheter mot antingen kostsamma villor eller villor med lång restid så trumfar låga boendekostnader och närhet till staden viljan att bo i villa.

– Det optimala boendet skulle annars vara en villa med stor tomt centralt inne i staden. Men det säger sig självt att det är få som kan få det. Så om man ställer saker mot varandra förändrar det bilden av vilken bostad som folk faktiskt vill ha, säger Ragnar Bengtsson.

När man i undersökningen ställt det egna huset mot faktorer som centralt läge, lägre boendekostnader och bättre kommunikationer så kvarstår en kärna på 32 procent som fortfarande väljer villa. Bland de som redan bor i småhus är gruppen större.

– Det verkar som att gruppen som redan bor i villa är oerhört entusiastiska över sina boenden. Identiteten som villaägare ter sig starkare än den som lägenhetsinnehavare, säger Ragnar Bengtsson.

Men en lägenhetsinnehavare som blir villaägare kanske blir lika entusiastisk?

– Jo, så kan det vara. Men det kan också vara så att de redan valt sitt boende och svarar utifrån det. Och att då själva bostaden inte är lika central för att man bor som man bor, utan att det är andra parametrar som spelar större roll.

Går det då att dra några egentliga slutsatser för samhällsplaneringen? En är väl att de flesta är relativt nöjda med hur de bor. Av hyresgästerna, där andelen missnöjda är störst, är det ändå bara fyra procent som anger någon av de två lägsta nivåerna på den sexgradiga skalan.

Ragnar Bengtsson ser en poäng i att ställa frågor om boendedrömmar med fler preferenser inblandade. Att det för många kanske inte är själva boendet i sig som spelar avgörande roll, utan just sådant som närhet, prisbild och så vidare.

– Vi behöver bygga mer av allt. Men samtidigt måste vi göra det på ett sätt så att man kan uppfylla flera önskningar samtidigt. Bygger vi flerbostadshus kan vi exempelvis med fördel planera för stora bostäder i botten med uteplats så att man kompromissar in flera premisser samtidigt, säger Ragnar Bengtsson.