Fastighetsägare behöver bli bättre på att förebygga cyberattacker. Men minst lika viktigt är att kunna hantera läget när man väl har drabbats, för det kan man nog räkna med. Det var huvudbudskapet från cybersäkerhetsexperten Hanna Linderstål när Fastighetsägarna bjöd in till lunchseminariet ”När fastigheten blir en måltavla – så skyddar du verksamheten mot cyberattacker” i Stockholm under fredagen.
På skärmen bakom henne lyste orden ”Vi befinner oss i en kapprustning – det tekniska kalla kriget”. Hanna Linderstål, grundare av tankesmedjan Allians för kommunal säkerhet, manglade ut riskbeskrivning efter riskbeskrivning. Möjliga säkerhetshål fanns uppenbarligen överallt.
Hon började i det stora, med Ukraina, Kina och Iran och hot som kommer via ombud. Men fokus flyttades snabbt in i huset.
– Det här inifrån-kriget, inifrån vattenverket i Dorotea kommun. Eller inifrån fastigheten som har fått sina lås låsta, sade Hanna Linderstål.
Hon målade upp bilden hur ett geopolitiskt maktspel kan nå fram till en vanlig fastighet. Iran har enligt henne startat en kampanj, ”Made in Israel”, där verksamheter med israelisk hård- eller mjukvara blivit legitima mål. Kinas uppdaterade mobiliseringslag, som trädde i kraft den 1 oktober, ger staten rätt att mobilisera landets techbolag om landets ekonomiska intressen hotas.
– Helt plötsligt är den roliga kinesiska appen jag laddade ner potentiellt ett armésystem i händelse av att Kinas ekonomiska eller utvecklingsintressen är hotade, sade Hanna Linderstål.
Nu börjar det kännas som en sårbarhetskartläggning i min värld.
I fastigheten sitter dessutom enheterna som angriparna kan nå. Hanna Linderstål brukar räkna med ungefär 800 sensorer per fastighet. När hon kopplade in en billig smart elplugg i sitt labb började den fråga efter nätverk, grannars wifi och vilka andra enheter som fanns i närheten.
– Nu börjar det kännas som en sårbarhetskartläggning i min värld, sade hon.
Om någon hyresgäst arbetar på en myndighet kan en sådan plugg även få veta vilka telefoner som kommer in i huset.
Ingen i salen verkade tveksam till att det är dags att se över den digitala säkerheten ytterligare en vända. ”Börjar det bli jobbigt?” frågade Hanna Linderstål publiken. Men hennes viktigaste poäng gällde vad som händer när det väl har hänt.
Det finns en likhet med klimatarbetet. Man har kommit igång, förhoppningsvis, med att försöka lösa problemet. Men man behöver också kunna hantera följderna, som efter en översvämning. Och som efter ett cyberangrepp.
Efter tre dagar, det tredje dygnet, började rören smälla i de gamla elementen som var vattenburna.
När Fastighetstidningen efteråt undrade hur akut det är, var Hanna Linderstål tydlig.
– Jag är helt övertygad om att kommande månader kommer vara cybersäkerhetstuffa. Vi kommer ha driftstörningar i system som vi kanske har litat på tidigare, för att angriparna idag har lättare att hitta sårbarheter i system som har legat och puttrat ganska länge.
Enligt henne visar en färsk rapport från Recorded Future att det nu tar 32 sekunder att hitta sårbarheter hos en organisation. För bara två år sedan tog det veckor.
Hon har testat vad som händer med en fastighet utan värme i 22 minusgrader, i en tom byggnad i Norrbotten.
– Det tog tre dagar. Efter tre dagar, det tredje dygnet, började rören smälla i de gamla elementen som var vattenburna, sade Hanna Linderstål.
Hon tog också ett exempel från Kungsholmen, där det för drygt ett år sedan blev strömavbrott. Tre butiker på samma gata hade reservkraft till kylarna, men en av dem kunde ändå inte öppna. Inbrottsgrinden mot gatan gick inte på reservkraft. Enligt Hanna Linderstål hade butiken inte övat.
– Vad är er grind i er verksamhet? Är det dörrlåset? Är det värme? frågade hon.
Hon vill också att fastighetsägare ställer en obekväm fråga till sina leverantörer. Efter terrordådet på Drottninggatan 2017 ringde många sina vaktbolag. Alla hade samma avtal, så bolagen fick prioritera.
– Elen ligger nere, pumpen ligger nere, värmen fungerar inte. Vem prioriteras först och vem är ansvarig för att se till att det fungerar? frågade hon.
Hennes största oro är att förtroendet för samhällets förmåga skadas när störningarna kommer.
– Vi får nog räkna med driftstörningar. Det som oroar mig med det är att medborgarna i Sverige tappar förtroendet för vår förmåga. Vi måste stärka upp. Den här huskatten måste bli lite tuffare.
- Vet vad vi inte får förlora. Inventera vilka system som finns, var informationen hanteras och vad som måste fungera. ”Utan inventering, ingen strategi.”
- Se till att det finns en ansvarig ägare per system. Också en ersättare om ägaren inte är på plats.
- Var redo att köra i ö-läge. Man bör kunna driva fastigheten som en egen digital ö utan internet, möjligen under tre veckor.
- Korta tiden från larm till isolering till minuter. När ett system angrips ska det kunna kopplas bort snabbt.
- Öva krisen. Om och om igen. Gärna tillsammans med leverantörerna.


