I den färska marknadsrapporten analyseras statistik från SCB om prisutvecklingen i flerbostadshus under 21 år. Rapporten fokuserar på produktionspriset, som består av byggpris plus markpris.
Byggpriset påverkas till stor del av hur byggmarknaden prissätter en byggentreprenad, medan markpriset påverkas både av värdet på själva marken och av kommunala avgifter, krav och processer.
[ Annons ]
Slutsatsen i rapporten är att det är markpriset som ökat snabbast. Hyresrättens markpris har under perioden stigit med 317 procent medan byggpriset ökat med 116 procent.
Markprisets andel av produktionspriset har ökat gradvis sedan mitten av 2000-talet. Kurvan gjorde en dipp kring 2018, men har sedan dess stigit brant uppåt igen.
– Det är uppseendeväckande att priset för marken har stigit nästan tre gånger mer än byggpriset. Det accelererande markpriset är en betydande orsak till de galopperande produktionspriserna i byggandet. Och det höga markpriset gör ju i slutänden att det blir dyrare att bo, kommenterar Sofia Hansdotter, nyproduktionsexpert på Sveriges Allmännytta.
[ Annons ]
Utvecklingen av hyresrättens produktionspris jämförs i rapporten med bostadsrättens. För bostadsrätten syns samma trend men ännu starkare: för bostadsrätten har markpriset ökat med 370 procent under de jämförda åren, och byggpriset med 150 procent.
– I markpriset ingår arbetsprocesser hos både byggherrar och kommuner som kostar pengar och tid, till exempel ineffektiva lovprocesser och kommunala särkrav i form av exploateringskostnader för mark och vägar, menar Sofia Hansdotter.
I rapporten föreslås sex åtgärder som skulle kunna stimulera byggandet och sänka priset:
- En aktiv kommunal bostadspolitik
- Skapa byggbar mark till rimliga priser
- Avstå från kommunala särkrav
- Skapa flexibla detaljplaner
- Inför typgodkännande av standardiserade hus
- Undanta allmännyttan från LOU
