I samarbete med Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och flera aktörer i bygg- och fastighetsbranschen har IVL Svenska Miljöinstitutet tagit ett helhetsgrepp kring hur branschen ska beräkna byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
I EU kommer det bli obligatoriskt att deklarera den GWP (global warming potential) som en byggnad har under hela dess livscykel. Detta genom det uppdaterade energiprestandadirektivet för byggnader (EPBD).
[ Annons ]
Idag finns det en uppsjö olika modeller, med skiftande krav och innehåll, för att räkna på sina klimatutsläpp, men en mer generell och genomgripande har saknats. Därför vill branschen gå händelserna i förväg och har efterfrågat en mer sammanhållen manual som alla kan använda sig av.
– Branschen ligger före lagstiftningen – man vill göra mer än vad lagen säger. Det är ju en lärandeprocess, och ju tidigare vi kommer igång desto enklare blir det att få med alla senare, säger Åsa Thrysin, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Redan idag ställs liknande krav genom EU:s taxonomi att man ska klimatberäkna nya byggnaders hela livscykel. Men i Sverige finns det enbart krav på själva byggskedet genom klimatdeklarationslagen.
Därmed finns det inga nationella riktlinjer för hur man även ska beräkna användnings- och slutskedet, säger Åsa Thrysin.
– En del bolag har tagit fram sina egna anvisningar, men många har ingenting. Och idag behövs det ju inte heller. Det finns inget lagförslag, eftersom Boverket inte fått i uppdrag av regeringen att ta fram det. Boverkets förslag var att man skulle utöka beräkningarna till hela livscykeln, men det som regeringen valde att skicka på remiss i våras var endast delen som var kopplat till gränsvärden för byggskedet. Men på sikt kommer det ju att komma från EU att alla byggnader ska ha livscykelkravet.
Men för de byggherrar och fastighetsägare som vill vara lite i framkant så finns nu alltså anvisningar med en oberoende och verktygsneutral beräkningsmetodik, som är i linje med taxonomins klimatkrav för nya byggnader.
Där kan man analysera sina åtgärder både mot nationella krav och mot EU:s krav. Här ingår allt från karbonatisering av betong, underhåll och driftenergi till rivning och sluthantering. Genom att räkna på hela livscykeln inkluderas en rad viktiga klimataspekter, exempelvis cirkulära aspekter eller energiprestanda under driften.
Här kan man ladda ner anvisningarna.
