Du skriver i din bok att du blev överraskad av det du fick fram i din research, och du är ändå klimatredaktör?
– Jo, det är för att debatten till så stor del handlat om vad som händer globalt och rätt lite om det som sker på hemmaplan. Ta en sådan sak som att snön försvinner, det har man ju känt och tänkt på och fakta bekräftade min anekdotiska bild.
[ Annons ]
Vad överraskade dig mest?
– Insikten av hur allt hänger ihop och skapar ringar på vattnet. När översvämningar blir frekventa på samma plats kommer försäkringsbolagen hävda att det inte längre är en plötslig och oförutsedd händelse.
Vad leder det till?
[ Annons ]
– Vi kan då inte försäkra oss för dessa skador, vilket enligt alla banker jag talat med innebär att det inte går att få ett lån, och det i sin tur leder till sänkta värden på fastigheter. Riksbanken har påtalat att vi längs våra kuster har så stora finansiella värden att det, om havet stiger, kan hota Sveriges finansiella stabilitet.
Och ändå fortsätter man att bygga längs med strandlinjer?
– Ja, det där är hål i huvudet. Här där vi sitter (på ett café i Liljeholmkajen i Stockholm) byggs det för fullt och allt fler ytor blir hårdgjorda, vilket ökar risken för översvämningar. Själv hade jag funderingar på att köpa hus och tänker nu att jag inte vill köpa en villa i områden där källaren kan bli översvämmad gång på gång.
Är branschen naiv?
– Ja, och kortsiktig – det kommer att ske en justering när riskerna blir tydligare. Bankerna ser redan över om de sitter på dåliga lån till fastigheter som kan minska i värde.
Tar kommunerna sitt ansvar?
– Vissa försöker kanske, men där det är lönsamt och finns tryck på att bygga är min bild att kommunerna inte lyssnar om länsstyrelserna påtalar klimatrisker som kan orsaka ras och skred. Kommunerna överklagar nästan alltid länstyrelens beslut visar ett tjugotal fall som jag gått igenom.
Hur ser du på debatten om att tillväxt ger resurser till omställning?
– Det finns sedan länge en förhoppning om frikoppling mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser, det är klimatomställningens heliga graal. Men pandemin är ett tydligt exempel – där minskade utsläppen i takt med att ekonomin föll. Men när pandemin var över steg de snabbt igen. Fortsätter det som nu har vi bara några få år kvar innan den så kallade utsläppsbudgeten är spräckt. Att på den tiden få till en förändrad global ekonomisk modell som styr mot något annat än ekonomisk tillväxt – det tror jag inte är görbart.
Boken är dedikerad till din ettårige son. Hur tänker du om världen han ska växa upp i?
– Hela synen på världen och framtiden förändras när man får barn. Bara det att han inte får uppleva de vintrar som jag minns i min ungdom. Att våra utsläpp berövat honom dessa upplevelser går det inte att sätta ekonomiska värden på.
Det låter dystert…
– Nu är Sverige ett rikt land och hans framtid är inte så mörk, vi kommer nog att klara oss helt okej om vi börjar anpassa oss och om utsläppen i världen börjar minska. Men i andra delar av världen kommer klimatförändringarna förmodligen föra med sig krig och stora migrationsströmmar som också kommer att påverka vår del av världen. Det är sorgligt att han ska behöva leva i en värld som är en konsekvens av vår oförmåga att sluta elda fossila bränslen.
