Etableringen av Metas datacenter i Luleå 2022 är kanske det mest kända exemplet, men även Google, Microsoft och AWS har gjort stora investeringar på AI-marknaden. Utöver de internationella bolagen finns också ett antal lokala aktörer som investerat på samma sätt. Sverige har konkurrensfördelar för fortsatt utbyggd AI-infrastruktur i form av bland annat välutbyggda stadsnät, tillgång till fossilfri energi och ett gynnsamt klimat.
Det finns enligt Hanna Oredsson, försäljningsdirektör på Schneider Electric Sverige, en stor framtida potential för fastighetsbolag att expandera inom denna sektor.
[ Annons ]
– Det kan vi se redan nu att det är en hel del fastighetsbolag som både investerar och är aktiva inom datacenterbranschen, säger hon.
Hanna Oredsson menar att nästa våg av investeringar kommer att gå dit infrastrukturen är mest förutsägbar och snabb att bygga. Men där ligger Sverige efter, enligt henne.
Kapacitetsbrist i elnäten, som ofta uppmärksammas, kan såklart var ett hinder på vissa håll.
– Men det som vi framför allt ser är att påkoppling på näten drar ut på tiden och blir ett problem. Oftare är det, snarare än tillgänglighet på elkraft, som ställer till problem, säger Hanna Oredsson.
Detta innebär i praktiken spretiga krav och dyra speciallösningar
Det kan handla om att det inte finns framdragna anslutningspunkter. Men också att nätbolagen har svårt att godkänna utformningen. Lösningen är standardisering, menar Hanna Oredsson.
– Om man har en verifierad lösning på hur datacentret ska se ut så blir det betydligt enklare att matcha mot de krav som nätbolagen har.
Här ser hon behov av referensdesigner, alltså färdigtestade modeller på datacenter. Det handlar om modeller för kraftförsörjning, kylning, kapacitet och mjukvara som säkerställer en säker och pålitlig drift.
– En standardiserad lösning som redan är verifierad minskar risker och kostnader när man inte måste börja från ett blankt papper varje gång.
Hon menar att om Sverige ska kunna vara med och konkurrera behöver nya projekt kunna byggas snabbare, mer förutsägbart och med mindre friktion än i dag.
– I dag saknar vi fortfarande en sammanhållen strategi för hur datacenter ska designas, optimeras och skalas. Detta innebär i praktiken spretiga krav och dyra speciallösningar som bromsar både innovation och kapitaltillströmning, säger Hanna Oredsson.
Hon menar att branschen själva har ett ansvar att ta fram lösningar.
– Men det måste såklart ske i samordning med myndigheter och investerare.
En fördel, när man ska hitta standardiserade systemlösningar, är att de AI-datacenter hon pratar om opererar med högre temperaturer. Det innebär möjligheter att leverera spillvärme med en högre temperatur
– Det är då mycket mer attraktiv att använda till exempel i fjärrvärme eller på andra återvinningssystem, konstaterar Hanna Oredsson.
– Sverige har fortfarande möjligheten att ligga i framkant. Men då måste vi sluta se varje datacenter som ett unikt specialprojekt och börja bygga som att tekniken är här för att stanna. Vill vi vara ett förstahandsval för AI-investeringar är det nu som politiken, branschen och näringslivet tillsammans måste ta steget och öka tempot inom AI-infrastrukturen, säger Hanna Oredsson.
