Vid årsskiftet kom de ändringar i förordningen om undantag från kravet på koncession som var tänkt att underlätta för dem som vill dela energilagring och produktion av egen el inom eller mellan fastigheter. Det gör det möjligt att montera solpaneler på de huskroppar där det passar bäst och fördela den egenproducerade elen mellan fler huskroppar. Det var i varje fall meningen med den nya skrivningen.
Men runt om i landet har fastighetsägare, som velat bygga så kallade mikronät, kunnat konstatera hur den lokala elnätsägaren sagt nej. Därför väntar nu många fastighetsägare på ett så kallat ”bindande besked” om vad som gäller vid delning av el från Energimarknadsinspektionen, som är tillsynsmyndighet på området.
[ Annons ]
Egentligen kan det tyckas onödigt. Från Energimarknadsinspektionen, som är ansvarig myndighet, anser man rättsläget varit tydligt där de har meddelat bindande besked enligt den nya bestämmelsen.
– Nu finns det i laga kraft vunna beslut och från myndighetens håll är vi bestämda med vad som gäller. Dessutom har regeringen nyligen i en proposition uttalat sig att bestämmelsen gäller både byggnader på den fastighet som produktionsanläggningen är belägen på och grannfastigheter, säger Conny Bäckman, jurist på Energimarknadsinspektionen.
Det hela handlar egentligen om en liten konjunktion. Enligt den nya formuleringen i ellagen får överföring av el ske; ”(1) inom nätinnehavarens fastighet, och (2) mellan byggnader och anläggningar som var för sig även har en anslutning till en ledning”. Energiföretagen menar att det i ordet ”och” föreligger otydlighet. Eftersom det står ”och” istället för ”eller” menar de att paragrafen kan tolkas som att båda punkterna ska vara uppfyllda för att undantaget ska vara tillämpligt. Och därmed säger ett flertal elnätsbolag nej.
Som fastighetsägare kan man då begära ett bindande besked från Energimarknadsinspektionen, som har tolkningsföreträde genom att myndigheten ska meddela ett sådant besked enligt ellagen. Reglerna i förordningen om undantag från kravet på koncession gäller direkt. varför det inte är ett obligatoriskt krav att det alltid måste finnas ett bindande besked. Utan det är en möjlighet att begära i situationer där det finns oklarheter om vad som gäller, säger Conny Bäckman.
– När nätföretagens intresseorganisation säger så här blir det förstås frågor. För även den som har koncessionen i ett område kan begära ett bindande besked, förklarar Conny Bäckman.
Från början var vi två handläggare som skulle hantera begäran om bindande besked. Nu har vi utökat till fem.
Då är det många som vill dela el som ställer sig frågan om blir det möjligt att genomföra projektet som planerat, om det bindande beskedet verkligen ger klartecken om att undantag gäller och om beskedet kommer inom den tid som behövs.
– Men nu finns det laga kraft vunna beslut, och från myndighetens håll är vi bestämda med vad som gäller, säger Conny Bäckman.
Ännu har inget av dessa, för fastighetsägaren positiva, beslut överklagats (de få överklaganden som kommit är i de fall där myndigheten har meddelat att undantag från kravet på nätkoncession inte gäller). Conny Bäckman håller det dock inte för osannolikt att någon nätägare kan komma att överklaga ett kommande beslut för att få ett avgörande i högre instans som är mark- och miljödomstolen.
För att göra det tydligare vad man som fastighetsägare kan göra kommer Energimarknadsinspektionen att tydliggöra mer vad som gäller och särskilt lyfta fram de vägledande beslut som finns på sin webbsida. Återstår de långa handläggningstiderna.
– Vi såg hur det kom in allt fler ärenden efter att de nya reglerna började gälla. Från början var vi två handläggare som skulle hantera begäran om bindande besked. Nu har vi utökat till fem. Vår förhoppning är att det ska få ner handläggningstiderna rejält, säger Conny Bäckman.
Fotmot: Beslutade bindande besked enligt den nya bestämmelsen finns tillgängliga på myndighetens diarium.
