De globala riskerna är fortsatt stora, och den ”världsoordning” som pågår där gamla modeller och strukturer utmanas är oroande. Samtidigt har såväl den globala konjunkturen som den svenska bottnat och det ser relativt ljust ut för konjunkturen under 2026. För svensk del, bättre än vad många tycks tro.
Det amerikanska mellanårsvalet nästa år lär få Trump-administrationen att göra vad den kan för att hålla uppe tillväxten. I nuläget är det svårt att bedöma den amerikanska ekonomin då den historiskt långa nedstängningen av statsapparaten har gjort att i stort ingen statistik har publicerats.
Inflation och arbetsmarknad är i fokus. Skulle det visa sig att tullarna leder till inflation, när de lager som byggdes upp inför implementeringen är slut, lär Trump bli en dealmaker igen. Den egna plånboken och därmed inflationen är mycket viktig för de amerikanska väljarna.
Än så länge tycks det vara mer prat än verkstad
Kinas långsiktiga tillväxtmål är 5 procent, men det har till en betydande del mötts av överproduktion. Den kinesiska ledningen är angelägen om att den inhemska ekonomin och inte minst den privata konsumtionen ska ta fart. Lyckas inte den ambitionen kan vi nog ändå räkna med att överproduktionen fortsätter för att hålla uppe tillväxten även nästa år. Exporten har trots allt utvecklats väl i Kina.
För Europas del går det trögt. Förväntningarna var stora när Tyskland lättade på sitt skuldankare samtidigt som det beslutades om såväl stora försvarsinvesteringar i euroområdet som investeringar för ökad konkurrens i linje med Draghis rapport. Än så länge tycks det vara mer prat än verkstad då många företag vittnar om att det går trögt, inte minst i Tyskland. Oavsett lär investeringarna ge viss stimulans och tillväxten i euroområdet väntas öka med runt 1,5 procent 2026, om än från en mycket låg nivå.
För svensk del är såväl produktion som konsumtion bättre än vad många tycks tro
För svensk del är såväl produktion som konsumtion bättre än vad många tycks tro. Hushållen har börjat konsumera och skuldsätter sig nu även till en nivå i linje med det historiska snittet. Det talar för att hushållen är klara med sin översyn av balansräkningar och nöjda med den sparbuffert de har. Det samtidigt som den mycket expansiva budgeten och Riksbankens senaste räntesänkning än så länge inte kommit hushållen till del fullt ut.
Lägre räntor spelar stor roll även för fastighetsbranschen där det nu börjar röra på sig. En bättre konjunktur lär även göra sitt till.
Arbetsmarknaden tycks också ha bottnat, då veckostatistiken över arbetslösheten har fallit 13 av de senaste 15 veckorna. Sysselsättningen är samtidigt på väg åt rätt håll.
I takt med att hushållen får alltmer pengar över i plånboken skapas förutsättningar för en god konsumtion. Regeringens BNP prognos för nästa är år 2,8 procent, men även den kan vara något låg. Det går inte att utesluta att tillväxten blir så hög som 3 procent 2026.


