EU-kommissionen har lagt ett förslag om miniminivåer för energiprestanda som skulle få stora konsekvenser för svenska fastighetsägare. Det kommissionen vill är att alla byggnader som hamnat i de två lägsta energiklassningarna, G och F, ska renoveras senast 2033. Med den nya definition av de olika energiklasserna som finns med i förslaget skulle det innebära tvingande krav för cirka 30 procent av byggnadsbeståndet. Det utan hänsyn till om landets byggnadsbestånd redan har en generellt god energiprestanda.
I en serie artiklar har Fastighetstidningen frågat Sveriges EU-parlamentariker hur de ställer sig till förslaget. Sist ut är Centerpartiets Emma Wiesner.
[ Annons ]
– Jag tycker det är bra att kommissionen vänder på alla stenar för att se över hur vi i unionen på bästa och mest effektiva sätt kan minska våra utsläpp. Bostadssektorn bidrar fortfarande till stora utsläpp och därför är det bra att lagstiftningen ses över, säger Emma Wiesner.
Då energieffektiviteten och energikällorna skiljer sig åt riskerar kravnivåerna att bli ineffektiva, dyra eller rent av få motsatt effekt.
Just denna sten tycker hon dock att kommissionen borde vänt tillbaka.
– Vad gäller kravnivåerna så har dock medlemsländerna väldigt olika förutsättningar i sitt nuvarande fastighetsbestånd men även i utformningen av kommande bostäder. Då energieffektiviteten och energikällorna skiljer sig åt riskerar kravnivåerna att bli ineffektiva, dyra eller rent av få motsatt effekt, säger Emma Wiesner.
Liksom flera av de andra partiernas parlamentariker menar Emma Wiesner att kriget i Ukraina gjort frågan än mer aktuell.
– Bland det viktigaste vi kan göra för att på kort sikt minska kontinentens beroende av den ryska gasen är att energieffektivisera, säger Emma Wiesner.
Men Emma Wiesner ser hellre att EU sätter upp tydliga mål för energiprestanda än detaljreglerar.
– Jag hade hellre sett en större frihet för medlemsländerna att själva utforma nödvändiga åtgärder. Detta då medlemsländerna har väldigt olika förutsättningar till följd av den geografiska spridningen. Det är viktigt att sätta mål gemensamt i unionen, men att medlemsländerna sedan själva får besluta om tillämpning och genomförande, säger Emma Wiesner.
Jag hade hellre sett en större frihet för medlemsländerna att själva utforma nödvändiga åtgärder.
Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av utsläppen inom unionen, konstaterar Emma Wiesner. Så hon menar att det finns goda skäl för EU att se över hur vi på bästa sätt kan energieffektivisera, men då bör större hänseende tas till olika länders särdrag och geografiska förutsättningar. Emma Wiesner menar att det finns bättre sätt än kommissionens förslag och driver själv på för ett sådant initiativ.
– Jag tror att prissättningen av koldioxidutsläpp från bostadssektorn är ett mer effektivt verktyg för att skicka rätt prissignaler och se till att det finns högre incitament att renovera och byta uppvärmningssystem i det befintliga bostadsbeståndet. Ett sådant förslag ligger i EU:s handelssystem med utsläppsrätter och där leder Centerpartiet den liberala gruppen i förhandlingarna för att prissättningen av utsläpp också ska gälla bostadssektorn.
Till sist, anser du att kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna?
– Kommissionen är ute och fiskar på djupt vatten när man göra stora avsteg från dessa principer och det tycker jag att det finns anledning att ifrågasätta, säger Emma Wiesner.
