Det har länge varit känt att FNI, fastighetsnära insamling, ska vara genomfört från och med 2027. Men det är egentligen först nu det börjar genomföras i större skala. Exempelvis får just nu 3 327 ägare av flerbostadshus i Göteborg brev om att ordna egen förpackningsinsamling.
Det är heller inget nytt att kommuner eller entreprenörer kan ta ut felsorteringsavgifter. Men Jonas Hellberg, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna GFR, menar att de kan komma slå hårt mot många fastighetsägare eftersom genomförandet av FNI i stor skala lär innebära en hel del inkörningsproblem.
[ Annons ]
Problemet, som Jonas Hellberg ser det, är att det avgifterna inte drabbar den som gör fel. Det blir en kostnad som fastighetsägaren inte kan ta ut på hyran, trots deras ansträngningar och svårigheter att kontrollera.
Större gemensamma kommunikationsinsatser bör i stället riktas för att få hushållen att göra rätt, menar Jonas Hellberg.
– Felsorteringsavgifterna provocerar och de är missriktade. Dels så har det att göra med att man som fastighetsägare inte kan övervaka soprummen. Och det är orättvist och orimligt att börja fälla just hyresvärdarna för saker när hyresgästerna har begått misstag. Vi tycker i grunden att det är en märklig avgift som inte leder till några beteendeförändringar.
Den snabbenkät som Fastighetstidningen gjort visar tydligt att det varierar en hel del mellan olika kommuner hur, och om, man kommer tillämpa straffavgifterna. Det kan du läsa om här.
Det viktigaste är att vi reder ut vem som ansvarar för vad
I Kalmar har han lyckats få med sig kommunala Kretslopp Sydost på sin linje. Maria Schade, förbundsdirektör på Kretslopp Sydost, lovar att inte kräva felsorteringsavgift – åtminstone inte till en början.
– Vi och politiken var rörande överens från början om att det behöver finnas möjlighet i föreskrifterna att debitera den faktiska kostnaden till en enskild fastighetsägare om det systematiskt uppstår felaktigt och/eller felsorterat avfall vid den fastigheten. Men att vi ska ha försökt hjälpa till och få en lösning tillsammans först, säger Maria Schade.
Kretslopp Sydost tänker inte inleda med felsorteringsavgifter i samband med byte av insamlingssystem, utan kommer först avvakta under en inkörningsperiod på några månader, kanske ett halvår.
– Vi har faktiskt aldrig gillat att ta ut viten eller straffavgifter om inte det behövs. Hellre att man försöker hitta en dialogmodell, bena ut ansvarsområden och mötas däremellan. Så när jag var hos Fastighetsägarna sa jag att det viktigaste nu är att vi reder ut vem som ansvarar för vad.
Klart och tydligt gäller att fastighetsägaren är ansvarig för att avfallet som avfallsbolaget hämtar är sorterat.
– Vårt ansvar är att samla in det avfallet, inte att sortera. Men också att hjälpa fastighetsägare att ta fram informationsmaterial. Vår kund är alltid en som äger en fastighet, och den som äger en fastighet kan ju ha hyresgäster och kunder i sin tur. Då är man skyldig att se till att de gör rätt och får förutsättningar att göra det.
Om avfallet minskar och sorteras rätt så minskar ju kostnaderna
Hon vill också gärna lyfta fram det bolaget kallar ”dialogmodellen”.
– Vi har tre stycken avfallsrådgivare som jobbar uppsökande sen flera år tillbaka, och har en tät dialog med flerbostadsägarna för att ge förutsättningar där vi kan hjälpa till. Alla har ju samma intresse. Om avfallet minskar och sorteras rätt så minskar ju kostnaderna.
Maria Schade påpekar att det egentligen varit förbjudet sen 1994 att kasta förpackningsavfall i soporna (Det uttrycks i lagen som ett skall-krav. Dock utan några påföljder om man bryter mot det). Men fortfarande ligger 30 procent av det materialet i soporna.
– Så på 30 år har man inte riktigt lyckats, eftersom det inte har fått en tydlig konsekvens. Någon fastighetsägare sa att det var först när man satte upp övervakningskameror i miljörummen så visste alla helt plötsligt hur man skulle sortera.
Hon tycker att proceduren egentligen inte borde innebära några problem.
– Det är ju jättelätt att göra rätt. De flesta fastighetsägare har full sortering i miljörum med stora soptunnor för varje avfallsslag, med tydliga skyltar och belysning. Du får jobba för att göra fel.
Det har sedan en tid tillbaka blivit möjligt för flerbostadsägare att ut en avgift från en enskild hyresgäst, om man kan påvisa att det är den som kastar felaktigt eller osorterat avfall.
– Det är flera stycken som har tillämpat det med framgång faktiskt. Sen är det ju tråkigt att det ska behövas. Men samtidigt har det gett en effekt, säger Maria Shade.
Det är inte bara att sätta upp en kamera
Att det skulle vara enkelt att sätta fast slarviga sorterare är dock inget som Fastighetsägarnas Jonas Hellberg håller med om.
– Det krävs en ordentlig bevisning – antingen genom bildbevis genom kameraövervakning eller att hyresvärden kommer på hyresgästen.
Han framhåller också att videoövervakning är en fråga om integritet med svåra intresseavvägningar. Syftet med övervakningen måste vara tydlig, det ska finnas rutiner för hur informationen lagras, används och skyddas enligt GDPR.
Det är heller inte lätt för en hyresvärd att känna igen varje hyresgäst, dess familjemedlemmar och andra som besöker miljöhusen. För de flesta fastighetsägare finns heller inte möjligheten eller tiden att sitta och gå igenom timmar med videomaterial.
– Enligt Integritetsmyndigheten måste man som hyresvärd kunna påvisa ett tungt vägande behov av kameraövervakning för att den ska vara tillåten. Det är inte bara att sätta upp en kamera. Frågan är om felsortering av mjölkkartonger anses väga tillräckligt tungt. Man måste också visa som hyresvärd att man inte kan komma tillrätta med problemet på annat sätt än just med kameraövervakning, säger Jonas Hellberg.
Här kommer också frågan in kring att avfallsbolagen ofta kräver att hyresvärden ska ställa fram behållarna tidigt på morgonen ute på gatan.
– De står då i en offentlig gatumiljö som är omöjlig för hyresvärden att bevaka. Vem som helst kan då slänga felsorterat avfall i behållarna, säger Jonas Hellberg.
