I en intervju med Fastighetstidningen tittar vi närmare på Hogias samarbete med proptechbolaget Pattern Geographic, och hur den nya tidens digitala verktyg gör datan lättförståelig. Ett bolag som jobbar på liknande sätt är relativt färska fastighetsanalysbolaget Sindi, som etablerades sommaren 2024.
Via sin plattform åskådliggör de ett 30-tal sociala faktorer som översätts till områdesrapporter och sociala riskanalyser med sammanfattningar och prognoser som kan användas i handlingsplaner, åtgärdsförslag, och för att följa upp på finansierings-KPIer.
[ Annons ]
Allt med stöd av forskning och koppling till EUs regulatoriska krav om så önskas. Ambitionen är att utveckla ett branschgemensamt verktyg som också kan nyttjas av banker, värderare och andra relevanta intressenter.
Drivkraften bakom Sindi är att stödja kunder med att analysera sociala faktorer på områdesnivå och på fastighetsnivå, säger produktchefen Atusa Rezai. Hon har verkat i fastighetsbranschen i fem år med att ta fram strategier, analysera förvaltning och finansiering.
– Varje gång var det diskussioner kring vilka sociala KPIer man skulle man titta på, och hur man skulle analysera en plats, med vetskapen om att man inte har oändligt med tid. Där någonstans så började det kittla. Tänk om man kunde ta fram ett verktyg som med en knapptryckning kunde samla, strukturera och visualisera relevant data som beskriver en plats?
[ Annons ]
Hon menar att eftersom Sverige är ett av de länder i världen idag som har bland de bästa datakällorna, så borde man inte nöja sig med att bara titta på till exempel data från SCB, Polisen, BRÅ eller Skolverket. Det går ju att titta på väldigt många fler öppna datakällor. Vilket man som fastighetsbolag sällan har tid för eller har analytiker eller statistiker som kan förstå sig på all datan.
– Utöver det så vill ju de flesta av oss också förstå hur platsen utvecklats över tid. Då vill vi gå så långt bak som möjligt för att också se samband och korrelationer mellan olika data. Om vi då sätter ihop ett trettiotal datapunkter från ett tiotal olika öppna datakällor kan vi ju också datadrivet beskriva platsens utveckling de närmaste åren, säger Atusa Rezai.
Sagt och gjort, man utvecklade en digital plattform för att göra social hållbarhet begriplig genom att omvandla komplexa sociala data till kvantifierbara nyckeltal. Det i sin tur ska skapa ett gemensamt beslutsunderlag inom organisationen och i samverkan med externa parter.
Storbankerna har idag även verifierat SINDI som godkänd tredjepart, vilket innebär att deras data kan användas som ett socialt KPI-mått i fastighetsbolagens hållbarhetslänkade finansieringsavtal.
Alla har olika behov av att förstå platser.
I Sindis områdesanalys kan man klicka in valfri adress i Sverige, och även välja en radie på 500 meter eller en kilometer kring adressen och få historiska data och jämförelsevärden med liknande stadsdelar, både i storstäder och övriga riket. På det viset kan man förstå lägen och platsers förutsättningar, risker, potential och möjligheter, förklarar Atusa Rezai.
– Alla har olika behov av att förstå platser. Vissa vill förstå en väldigt liten plats, eller så vill man förstå en större plats för att man till exempel är en fastighetsägare, kommun, företagare med ett större upptagningsområde.
Modellen innehåller även ett stadsutvecklingsperspektiv, som anger fastighetens sociala prestanda.
– Som fastighetsutvecklare, arkitekt, fastighetsägare, konsult eller vem du nu är, så har du förhållandevis varierad rådighet att utveckla områden och samtidigt stärka hyresgästernas trygghet och välbefinnande. Därför har vi blandat en mängd olika variabler som traditionellt sett är fastighets- eller förvaltningsdata med hyresgästernas upplevelse av hyresvärden, tryggheten i området och hur man trivs med sina grannar. Vi har tillsammans med branschen och forskningen byggt sociala index som mäter hyresvärdens faktiska rådighet och möjlighet att påverka fastigheten och området över tid.
Därtill lägger man till ett trettiotal variabler och ett tiotal olika öppna datakällor från bland annat SCB, Polisen, BRÅ, Skolverket, Kungliga biblioteket, 1177, Trafikverket och Riksidrottsförbundet. Allt detta visar genomsnittlig boendeekonomi och utbildningsnivå, liksom ifall brottslighet, arbetslöshet, sjukpenning och bostadsbidrag ligger högt, samt om det är nya siffror eller har gällt över en längre tid.
– Poängen är att kommer vi åt den datan och kan ställa den mot områdets data då kommer vi fram till värdefulla insikter som definitivt kommer kunna främja en hållbar stadsutveckling. Vi kommer direkt veta vad som leder till vad vi vill komma åt, vad ger effekt och vilka insatser ska vi göra för att bidra till en positiv samhällsutveckling, säger Atusa Rezai.
