Röster höjs för att Sverige måste positionera sig inför kommande förhandlingar. Men på regeringskansliet menar man att EU-ordförandeskapet gör att man inte kan uttala sig om EPBD.
Den 14 mars antog EU-parlamentet sin position om direktivet om byggnaders energiprestanda som innefattar förslag på mycket långtgående krav på energirenoveringar. Nu ska direktivet, vanligen förkortat EPBD (Energy Performance of Buildings Directive), förhandlas i trepartsförhandlingar, så kallade triloger, mellan kommissionen, parlamentet och ministerrådet i EU.
På flera håll i Europa har medlemsstater reagerat kraftigt på EU-parlamentets förslag. Den tyska bostadsministern vill stoppa förslaget. I Estland är regeringen skarpt kritisk. I Finland varnar tjänstepersoner på miljöministeriet för följderna. För att nämna några exempel.
[ Annons ]
I Sverige är det dock fortsatt tyst från regeringens håll. Fastighetstidningen har sökt få svar på om det finns någon svensk position i frågan. På Klimat- och näringslivsdepartementet menar man dock att Sverige på grund av EU-ordförandeskapet är förhindrade att driva en egen linje. Man hänvisar till den faktapromemoria som tagits fram för förslaget, men att Sverige nu driver förhandlingarna framåt med rådets allmänna riktlinje som utgångspunkt.
– Så länge vi är ordförande i rådet kommer vi att företräda rådets position i förhandlingen. Generellt gäller att vi kommer att kunna driva svensk position igen när Spanien tar över som ordförande, säger Katarina Händel, departementssekreterare på Klimat- och näringslivsdepartementet.
Vi kommer att kunna driva svensk position igen när Spanien tar över som ordförande.
Katarina Händel hänvisar till att den svenska position som tidtagare förankrats med riksdagen och som återfinns i ett fakta-PM. Där framkommer det tydligt att man vill verka för en större flexibilitet.
Men Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, menar att, med tanke på den stora påverkan förslaget skulle ha på svensk fastighetssektor, behöver regeringen bli mer tydlig med hur man ser på förslaget från parlamentet.
– Trots Sveriges nyckelroll som EU-ordförande vore det olyckligt om man övergav Sveriges intressen i kommande förhandlingar. Sverige måste stå fast vid att nationella förutsättningar måste, i betydligt större utsträckning än vad parlamentet föreslår, beaktas. Stundande förhandling kommer inte att bli lätt.
Sverige måste stå fast vid att nationella förutsättningar måste, i betydligt större utsträckning än vad Europaparlamentet föreslår, beaktas.
Hur, och om, Sverige i egenskap av ordförandeland kan agera är en tolkningsfråga. Det är inte helt självklart var gränsen för att driva en egen linje går.
Torbjörn Larsson, docent statsvetenskap på Stockholms universitet och specialiserad på hur EU:s administration fungerar, håller med om att det är kutym att man som ordförandeland främst ska driva arbetet i ministerrådets olika grupper framåt. Rent formellt ersätts ordförendeplatsen vid omröstningar med en annan svensk för att kunna bevaka egna intressen.
– Men det är mer för att bevaka, än att driva egna frågor. Så det stämmer i huvudsak att man som ordförandeland har svårigheter att driva egna ståndpunkter, säger Torbjörn Larsson.
Dock menar han att ordförandeskapet kan ge fördelar.
– Är man skicklig så försöker man se till att manövrera så att den fråga man vill driva kommer upp till förhandling just när man är ordförandeland. Då kan man ha bättre möjlighet att hantera det. Det är ett sätt att utöva makt bakom kulisserna, säger Torbjörn Larsson.
Är man skicklig så försöker man se till att manövrera så att den fråga man vill driva kommer upp till förhandling just när man är ordförandeland.
Å andra sidan kan det, eftersom det som ordförandeland är knepigt att gå ut med egen ståndpunkt kan det i vissa fall vara klokare att styra bort vissa frågor från dagordningen under ordförandetiden.
Officiellt och utåt måste alltså regeringen vara tydlig med att man under sina sex månader som ordförande agerar ”honest broker” som det heter i Bryssel-sammanhang. Eftersom rådet redan har beslutat om sitt mandat för EPBD, så måste regeringen i princip driva den linjen när man påbörjar trilogförhandlingar. På det något mer informella planet så håller man som ordförande i pennan och kan i viss mån påverka slutresultatet under halvåret som ordförande.
Det innebär, draget till sin spets, alltså att Sverige –förutsatt att förhandlingarna är effektiva – kan missa möjligheten att föra sin egen position.
Katarina Händel igen:
– Vi vet inte hur lång tid trilogförhandlingen av EPBD kommer att ta. Men om man jämför med energieffektiviserings- och förnybartdirektivet, som också var komplexa och nyss har förhandlats, så tog de nio månader att förhandla.
Med andra ord pekar det på möjligheten för Sverige att åter kunna föra en tydlig egen linje om förhandlingarna fortsätter under Spaniens ordförandeskap.
Rådets position är att man ska flytta fastighetsbeståndet som helhet till minst energiklass D. Det är en konstruktion som ger större flexibilitet, vilket är i linje med vad Sverige vill.
Den andra frågan är såklart hur mycket som skiljer mellan rådets position, som Sverige nu ska företräda, och den svenska linjen? Enligt Katarina Händel rimmar rådets position ganska väl med den svenska.
– Istället för att peka ut specifika byggnader, vilket kommissionen och parlamentet gör, så är rådets position att man ska flytta bostadsbeståndet som helhet till minst energiklass D. Det är en konstruktion som ger större flexibilitet, vilket är i linje med vad Sverige vill.
För byggnader som inte är bostäder är förslaget att förbättra energiprestandan hos de sämsta byggnaderna, men i rådets position finns en möjlighet för länderna att göra undantag om det inte är kostnadseffektivt att renovera.
Rådet vill också att kraven för bostäder ska utgå från de befintliga energiklassningssystemen. Eftersom kraven på utformning av energiklassningssystemen ska förhandlas i trilogen så kan det påverka hur stora renoveringskraven blir och därmed om de går att genomföra på ett kostnadseffektivt sätt. På ett övergripande plan menar Katarina Händel att rådets position innehåller ökad flexibilitet, i linje med den svenska positionen, jämfört med ursprungsförslaget från kommissionen.
