Antalet ärenden som behandlas av Hyresmarknadskommittén (HMK), som prövar tvister i de årliga hyresförhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och de allmännyttiga bostadsbolagen, har minskat avsevärt. Hittills i år har 11 ärenden inkommit till HMK, jämfört med 83 ärenden föregående år. Om det stannar på 11är för tidigt att säga eftersom förhandlingar ännu pågår.
Så skulle det egentligen kunna hamna på rekordnivå igen?
[ Annons ]
– Nej, nej! Men det kan bli fler än elva.
Det konstaterar HMK:s nye ordförande Claes Stråth, med lång erfarenhet av medling som tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet.
Från parternas sida lyfts det låga antalet ärenden fram som ett resultat av att aktiv dialog och tidiga insatser mellan parterna.
– Att vi nu ser rekordfå tvister i Hyresmarknadskommittén tycker jag är ett kvitto på att vårt förhandlingssystem verkligen fungerar trots att det utsätts för tryck. HMK fungerar precis så som en partssammansatt tvistelösning ska: som en sista instans när parterna inte kan komma vidare. Det stärker det förtroende som redan finns mellan parterna och skapar trygghet för hyresgästerna, säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen.
Det är inte uttalat, men underförstått finns såklart ett konstaterande av det betydligt större antalet ärenden som skickats vidare för avgörande av skiljeman i förhandlingarna med Fastighetsägarna på den privata sidan. Det är en inte alltför avancerad gissning att betydligt högre yrkanden där spelar in.
Men också att många kommunala bolag gjort tvååriga avtal. För det 40-tal bolag som gjorde en tvåårig överenskommelse redan förra året är det ju per definition konfliktfritt i år.
Men om man ser till de tvååriga avtal som tecknats i denna omgång – kan det förklara att uppgörelserna sjunkit, och därmed skapat mindre bränsleför konflikter?
– Jag kan inte riktigt bedöma det eftersom jag inte har de siffrorna, då dessa hyror ju inte passerar HMK. Det är möjligt att det förklarar en del. Men jag har inte riktigt den sifferexercisen, som sagt, säger Claes Stråth.
Inte heller Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta, tror att tvååriga avtal är den avgörande faktorn till en lägre konfliktnivå.
– Men det är klart att en tvåårsuppgörelse, där man inte vet hur den ekonomiska utvecklingen kommer att se ut, blir något lägre. Men sen är ju också de yrkanden som våra medlemsbolag lagt är lägre än vad Fastighetsägarna yrkat på.
Där ser Anders Nordstrand att det finns flera faktorer som inverkar.
– Inte minst ska man vara medveten om att många av våra medlemsbolag är på marknader där det är tämligen besvärligt med stora vakanser eller att man tvingas rabattera hyror. Där har man ju helt enkelt inte utrymme att gå ut hårdare.
Om man för ett ögonblick förbiser den högt uppdrivna konfliktnivån i delar av årets hyresförhandlingar, så kan man som Anders Nordstrand konstatera att det i det faktiska resultatet inte alltid är en så ofantlig skillnad. I de sex fall som hittills gått hela vägen till avgörande ligger snittet på 5,1 procent. Trots allt ganska nära snittet i avgöranden från skiljemän på den privata sidan.
Anders Nordstrand pekar på att det kanske istället är ett större problem att de skiljedomar som hyresråd meddelat är så lika för hela landet.
– Trepartsöverenskommelsen ska bygga på lokala förutsättningar. Jag tycker inte att hyresnämndsdomarna är generellt höga, men att det rimligen borde vara större variation över landet.
