Från chef hos en privat marknadsaktör till generaldirektör för en statlig myndighet. Det är inte en helt vanlig väg när generaldirektörer utses – oftast rekryteras de inifrån statsförvaltningen eller har en politisk bakgrund.
Men när bostadsminister Andreas Carlson i juni utsåg Nancy Mattsson till generaldirektör för Boverket betonade han hennes erfarenhet från den privata bygg- och bostadssektorn som en styrka. Hon kom närmast från JM, där hon fram till sommaren var chef inom projektutveckling, och hade parallellt under flera år varit en drivande kraft i branschinitiativet Bygg i Tid för effektivare plan- och bygglovsprocesser.
När Fastighetstidningen träffar henne har hon bara värmt gd-stolen i fyra veckor.
– Men det känns som att jag har varit här i ett år, för det händer väldigt mycket, och med en brant inlärningskurva. Det är fantastiskt stimulerande och intensivt, säger hon.
Nancy Mattsson har skaffat en lägenhet i Karlskrona dit hon veckopendlar från Stockholm. Det är i huvudstaden som många av mötena med andra generaldirektörer också äger rum. Det är i dessa rum som en av hennes huvudfrågor kommer att stötas och blötas: Hur ska Sveriges mark användas på bästa sätt? Här står avvägningarna mellan riksintressen, strandskydd, kommunikationer, livsmedelsförsörjning, klimatanpassning och, mitt i allt detta, behov av fler bostäder. Många knutar att lösa alltså.
[ Annons ]
I mitten av oktober samlades generaldirektörerna för Trafikverket, Naturvårdsverket, Tillväxtverket, Sveriges geologiska undersökning, SGU, och Jordbruksverket i en nod för nationell strategisk mark- och vattenanvändning. Tanken är att detta forum ska mata den redan pågående statliga utredningen om nationell planering, som leds av hennes egen företrädare på Boverket, Anders Sjelvgren.
– Vi vet alla att det alltid kokar ner i konflikter och avvägningar kring mark- och vattenanvändning. Problemen kommer inte bli mindre med tiden. Därför är det så viktigt att hitta vägar framåt för att undvika snubbeltrådarna i systemet som påverkar direkt ner på kommunal- och länsnivå. Det är mitt absoluta fokus att vi gemensamt ska hitta bättre förutsättningar för en sammanhållen, effektiv samhällsbyggnadsprocess.
Nancy Mattsson har lämnat JM för gd-stolen, men inte sin syn på marknaden. Incitamenten, påpekar hon, försvinner inte för att hon bytt arbetsgivare. Foto: Hanna Franzén
Nancy Mattsson lyfter även EU-rättens roll i markanvändningen, ett lager hon menar ofta glöms bort.
– Boverket ska bli bättre på att sortera ut och hävda de svenska nationella intressena och tydliggöra hur vi kan omhänderta det genom nationell lagstiftning. Där det inte går, måste vi säkerställa att vi får så bra förutsättningar som möjligt att implementera.
Veckorna innan intervjun presenterades Nationellt Ledtidsindex för 2026. Ett index som år efter år följer ledtiderna för detaljplaner och bygglov, och en signaturprodukt för Bygg i Tid som Nancy Mattsson lett sedan starten 2022.
När dragningen gjordes denna gång var hon inte med. Men hon visste vartåt det barkade. Ledtiderna fortsatte att öka – trots ett historiskt lågt bostadsbyggande. Frågan många ställer sig är: Om kommunerna har mer ledig kapacitet i sina byggförvaltningar, varför tar det då ännu längre tid?
– Det är egentligen en fråga för en kommunal samhällsbyggnadsdirektör, inte ett gd-uppdrag. Det Boverket kan göra är dels att ge regeringen och riksdagen underlag om vilka legala och systemiska hinder som går att åtgärda, dels ge vägledning i arbetsmetoder, säger Nancy Mattsson.
En fråga som lyftes av Trosas samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson är ”utredningsinflationen” i frågor som artskydd, buller och geoteknik. Han såg det som ett större problem än bristande regelförenkling. Nancy Mattsson förstår frustrationen och ser utredningarna som en effekt av de ökade kraven.
– Sedan är frågan om det blivit för många. Sveriges kommuner och regioners, SKR:s översikt visar att mängden utredningar varierar lika mycket mellan länen som ledtiderna gör mellan kommunerna. Jag ser en tydlig poäng i skarpare vägledning – det är också ett uppdrag Boverket har nu: att se över PBL, kunskapsbanken och tydliggöra vilka utredningar som faktiskt behövs.
Läget är tufft just nu, inte för att ekonomin är svag i sig,
utan för att den tidigare -krisperioden tömt hushållens -sparande.
Men har du inte varit orättvis mot myndigheten du nu leder, när du tidigare kritiserat hur Plan-och bygglagen, PBL, bromsar byggandet?
– Jag håller inte med, jag har aldrig kritiserat Boverket. Det jag och Bygg i Tid pekat på är systemiska hinder som lagstiftaren kanske inte avsett. Boverket har aldrig satt sig på tvären mot förändring. Samarbetet med myndigheten, länsstyrelsen och kommunerna har varit gott och konstruktivt. Det finns mig veterligen ingen som driver mot ökade ledtider på myndighetsnivå.
Nancy Mattsson kommer till Boverket under en tid då prognosen för nybyggnation är cirka 30 000 bostäder de närmaste åren.
Känns det då som att nybyggnation blir mindre viktigt under din tid som generaldirektör?
– Läget är tufft just nu. Inte för att ekonomin är svag i sig, utan för att den tidigare krisperioden tömt hushållens sparande och det kommer påverka ett tag till. Men även om barnafödandet minskar måste tillväxtregionerna ha fler bostäder eftersom det är dit arbetskraften flyttar. En starkare hushållsekonomi kan dessutom driva efterfrågan på större bostäder även utan befolkningsökning.
– Glöm heller inte resten av Sverige – där befolkningen minskar behövs ändå nya, anpassade bostäder för äldre. Jag är övertygad om att det kommer fortsätta byggas både bostäder och arbetsplatser, säger Nancy Mattsson.
I skrivande stund finns ingen regering tillsatt. När Fastighetstidningen intervjuade Nancy Mattsson i samband med utnämningen var hon tydlig med att en generaldirektör ska genomföra den sittande regeringens politik. ”Skulle jag inte vara bekväm med det, skulle jag inte ta det här uppdraget”, sade hon då.
– Det vidhåller jag. GD-uppdraget är dels att leda och utveckla myndigheten långsiktigt, dels att svara på varje regerings prioriteringar och utredningar lika effektivt som hittills. Jag kommer fortsätta tjäna den regering som sitter, oavsett färg.
Men om du märker att det inte fungerar – att politiken har en annan syn än din – hur kommer du känna då?
– Jag har väldigt svårt att föreställa mig att en sådan situation över huvud taget skulle uppstå. Min erfarenhet är att svensk politik inte gör den typen av tvära kast. Svenskt samhällsbyggande är oskiljaktigt från svensk tillväxt. Oavsett politisk inriktning finns ingen vilja att ge upp tillväxten, eftersom allt annat man vill uppnå med bättre sjukvård, äldreomsorg, skola och så vidare i grunden bygger på en fungerande samhällsbyggnadssektor, säger hon och tillägger:
– Jag är därför inte alls orolig för att få ett väsentligt förändrat uppdrag. Det blir i så fall bara olika vägar till samma mål, och vi får undersöka och stötta beslutsfattarna med de bästa lösningarna längs vägen.
I slutet av intervjun vill hon att jag betonar en sak som hon anser viktigt att få med i artikeln.
– Jag är ju inte en annan person i dag än innan jag blev gd. Det är inte andra frågor som är viktiga för mig. Samhällsbyggandet ligger mig varmt om hjärtat, och bara för att jag har blivit gd på Boverket betyder det inte att jag har glömt bort hur de marknadsmässiga villkoren påverkar och skapar incitament.
