Boverket räknar med att drygt 32 000 bostäder påbörjas under 2026, varav omkring 30 000 genom nybyggnad och cirka 2 000 genom ombyggnad. De kommande två åren väntas takten öka något, till mellan 34 000 och 35 000 bostäder per år. Det framgår av myndighetens byggprognos för september.
Nivån innebär att byggandet ligger kvar ungefär där det låg 2025. Hushållens köpkraft återhämtar sig, men befinner sig fortfarande under nivån före den ryska invasionen av Ukraina, och byggkostnaderna är kvar på en hög nivå utan tecken på att falla tillbaka. Bilden är därmed snarare en stabilisering på låg nivå än en vändning.
Det som ändå får Boverket att tona ned risken är att den senaste tidens geopolitiska oro inte fått något större genomslag på byggandet.
– Det som sticker ut i denna prognos är hur stabilt marknadsläget är, trots kriget i Iran. Förutsättningarna för bostadsbyggandet är snarare en spegling av läget i september förra året, vilket gör att vi också tror på ett byggande som i stort liknar 2025, säger Oskar Gramstad, nationalekonom på Boverket.
Med bakslag avser Boverket ett scenario där byggandet faller under den prognostiserade nivån till följd av yttre chocker, som slår igenom via högre byggkostnader eller försämrad köpkraft hos hushållen. Samma risk har återkommit i myndighetens prognoser under hela året, tidigare kopplad till kriget i Mellanöstern. Att den så här långt inte materialiserats är skälet till att sannolikheten för ett bakslag under just 2026 nu bedöms som lägre. Det handlar alltså om att ett befarat ras uteblivit, inte om att förutsättningarna förbättrats.
Byggprognosen beskriver den byggtakt som kan väntas om marknadsläget inte förändras, och ska ge beslutsfattare en indikation på om bostadsbyggandet når godtagbara nivåer.

