När Socialdemokraterna lade förslag om blandade bostadsformer kom snart begreppet tvångsblandning upp i debatten från framför allt SD och senare även de övriga partierna i Tidösamarbetet. Tanken att bygga hyresrätter i villaområden har varit upp till diskussion, och nu inför valet syns många lokala kampanjer i olika villaområden på Tidöpartiernas valaffischer.
Nu 24 dagar innan valet tillsätter regeringen en utredning som ska se över hur villaområden kan få ett starkare skydd mot det man kallar ovarsam förtätning. Utredaren ska framför allt se hur det kan göras utifrån de boendes önskemål och vilja i området.
[ Annons ]
Men varför tillsätter ni en utredning så nära inpå valet som först kommer att lämna ett förslag i april nästa år?
– Det är väl alltid läge att se vad man kan göra för att skydda både barnfamiljers intresse och att man har ett ordnat byggande. Vi ser med oro det hot med tvångsblandning som finns. Plan- och bygglagen är ju tydlig redan i dag med att ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt, så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Men det här hotas – inte bara idén utan den praktiska politiken – med tvångsblandning, och det är därför det behöver utredas hur befintliga områden kan skyddas och tvångsblandning stoppas, säger bostadsminister Andreas Carlson till Fastighetstidningen.
Han anser att socialdemokratiskt styrda kommuner redan i dag gör förtätningar med höga hyreshus i redan befintliga villaområden och att då uppskattade grönområden tas i anspråk. Omdiskuterat är till exempel det nybyggda bostadsområdet i Limhamn, i utkanten av Malmö som i folkmun kallas ”Rosengård by the sea”.
Från den rödgröna sidan har man under lång tid betraktat en mer blandad bebyggelse som viktigt för att öka integrationen. Men hur väl sådana åtgärder de facto har effekt är oklart. I alla fall när det rör sig om att bygga egna hem i utsatta områden. Om det kan ni läsa i vår genomgång här.
Andreas Carlson är inte negativ till att man förtätar i flerbostadshusområden och där tillskapar villor och radhus.
– Men även där bygger det på att man börjar med att utgå ifrån de boendes önskemål och inte tvingar på något ovanifrån. Det finns goda exempel i Sverige där man har gjort omfattande ombyggnationer i segregerade områden – där det inte sällan är lägenheter i hyrt bestånd men där man har velat se en mer varierad upplåtelseform. Och det vet vi ju att sju av tio vill bo i småhus. Då är det ju rimligt att göra åtgärder för att motverka otrygghet och öka attraktiviteten och bygga så som människor vill ha det.
Är inte risken att man i princip cementerar det man brukar kalla nimby, ”not in my backyard”, om de boendes önskemål alltid ska vara avgörande?
– Uppdraget till utredaren är att överväga och föreslå åtgärder som stärker småhusägarens inflytande. Jag ser framför mig att det ska vara ett relativt omfattande inflytande, just för att stoppa tvångsblandning. Den äganderätt man har om man har investerat i en villa eller ett radhus, till exempel, ska värnas.
Ser du inte en risk att man omöjliggör att städer faktiskt måste kunna växa för att skapa tillväxt, genom ett så starkt skydd för villaägare, om utredningen kommer fram till det?
– Nej, det ser jag inte. Det handlar ju om att från början ha en god dialog, att planera på ett sätt som möter människors förväntan och bostadspreferenser. Det kan ju vara så att man ser positivt på viss förtätning, men då är det förstås viktigt att det sker på ett varsamt sätt, så att intentionen i lagstiftningen – som redan slår fast det – inte går förlorad. Det är det den här utredningen handlar om.
Och det skydd som redan finns i lag är inte tillräckligt?
– Nej, och det har ju visat sig på ett uppenbart sätt i olika kommuner där det sker ovarsam förtätning och där tvångsblandning är ett rejält hot. Det är det vi vill sätta stopp för.
Vi söker kommentar från Socialdemokraterna och uppdaterar texten.
