Nu när valaffischerna satts upp, och valrörelsens första partiledardebatt gått av stapeln har maktkampen dragit igång på riktigt.
Enligt Novus mätning Väljarnas viktigaste frågor från i somras är det sjukvård, skola, lag och ordning, invandring, äldreomsorg, klimat, jobb, ekonomi, miljö och energi de frågor väljarna prioriterar högst. Inga renodlade fastighetsfrågor alltså. Ändå påverkar merparten fastighetsbranschen på något sätt.
[ Annons ]
Miljöfrågorna är ett tydligt exempel. Biologisk mångfald, vattenbrist och kemikalieanvändning kan innebära hårdare lagkrav, ökade risker för naturskador och nya krav på hur mark får användas vid nyproduktion. För fastighetsbranschen blir miljöfrågorna därför en alltmer integrerad del av arbetet.
Saga Andermo, hållbarhetschef på Atrium Ljungberg, arbetar dagligen med den typen av frågor. Hon ser inte nödvändigtvis miljökraven som ett hinder för utveckling, men konstaterar att olika intressen ibland behöver vägas mot varandra.
Atrium Ljungberg har inga aktuella exempel där projekt har stoppats på grund av miljöprövningar. Däremot menar hon att det finns projekt där processerna tagit längre tid till följd av prövningar i mark- och miljödomstolen.
– I de fallen har det framför allt handlat om samlade bedömningar där olika intressen behöver vägas mot varandra, snarare än en enskild miljöfråga. För oss är det en naturlig del av stadsutvecklingsprocessen att olika perspektiv granskas och prövas innan beslut fattas.
Var går gränsen mellan ett rimligt miljöskydd och ett regelverk som gör byggande i praktiken omöjligt?
– Miljöbalkens utgångspunkt är att främja en hållbar utveckling där både dagens och framtidens generationer tillförsäkras en god miljö. Det är en viktig princip som vi står bakom. Gränsen handlar därför inte om att välja mellan miljöskydd och utveckling, utan om att hitta väl avvägda lösningar där flera samhällsintressen kan samexistera, säger Saga Andermo.
Det är en avvägning som redan görs inom dagens system, menar hon. Kommuner, regioner, myndigheter och domstolar har olika roller i processen, samtidigt som näringsliv, civilsamhälle och andra berörda aktörer behöver bidra med kunskap och perspektiv.
– Kommunerna har en särskilt viktig roll eftersom de behöver väga samman lokala behov och förutsättningar med regionala och nationella mål. För att besluten ska bli bra är det också viktigt att både näringsliv, civilsamhälle och andra berörda aktörer ges möjlighet att bidra med kunskap och perspektiv.
Politiken vill både bygga mer och skydda naturen mer. Upplever du att de målen ibland krockar?
– I vissa fall finns det målkonflikter, men långt ifrån alltid. En stor del av den stadsutveckling Atrium Ljungberg genomför sker på tidigare exploaterad mark, exempelvis äldre industriområden, där naturvärdena ofta är begränsade. Där kan utvecklingen i stället bidra till att skapa mer grönska, bättre dagvattenhantering och starkare kopplingar till omgivande naturmiljöer.
Det handlar därför inte bara om hur mycket som byggs, utan också om var och hur byggandet sker.
– Genom att använda markresurser effektivt och utveckla redan urbaniserade områden kan vi ofta skapa både nya stadsmiljöer och stärka ekologiska värden.
Innan man skyller på reglerna, vad ligger på branschens eget bord? Vad kan ni göra för att bygga med naturen i stället för mot den?
– Fastighetsbranschen har ett stort eget ansvar. Som vi ser det handlar det om att integrera natur- och hållbarhetsperspektiv redan i de tidiga skedena av planering och utveckling, snarare än att se dem som något som kommer in senare i processen, säger Saga Andermo.
– Vi vet att människor mår bra av närhet till grönska och natur, och att välplanerade gröna miljöer bidrar till både trivsel och hälsa. Därför arbetar vi med att förstå och mäta sådana kvaliteter, bland annat genom vårt verktyg Human City Index, som hjälper oss att utveckla stadsmiljöer utifrån människors behov och upplevelser.
Kan naturvärden vara något annat än en kostnad, och faktiskt höja värdet på en fastighet? Har du i så fall sett det fungera i praktiken?
– Absolut. Naturvärden bidrar till att minska risker, stärka attraktiviteten och skapa långsiktiga värden. Grönska och naturbaserade lösningar kan till exempel hjälpa till att hantera effekterna av skyfall och värmeböljor, vilket blir allt viktigare i takt med klimatförändringarna.
Atrium Ljungberg har också sett indikationer på att hållbarhetsfaktorer kan ha betydelse för efterfrågan.
– Vi har sett att olika hållbarhetsfaktorer kan ha ett samband med lägre vakansgrader. Även om datamängderna ännu är begränsade finns det tecken på att attraktiva och hållbara miljöer kan bidra positivt till efterfrågan.
EU regelverk för restaurering av natur och taxonomins miljömål är på väg in. Hur förberedd är branschen?
– Fastighetsbranschen har arbetat under flera år med taxonomins miljömål och andra hållbarhetskrav. En stor del av arbetet har handlat om att tolka regelverk och bygga upp kunskap, men också om att utveckla arbetssätt och processer för att möta nya förväntningar. När kraven blir mer konkreta och bindande ställs också högre krav på genomförandet. Min bild är att branschen har en god förmåga att anpassa sig. Det viktigaste framåt är att regelverken är tydliga, förutsägbara och möjliga att tillämpa i praktiken. Då kan de också få större effekt.
Just förutsägbarheten återkommer när Saga Andermo får frågan om vad hon själv skulle vilja förändra i hur Sverige hanterar miljöfrågor vid byggande.
– Jag skulle framför allt vilja se fortsatt fokus på långsiktighet och förutsägbarhet i processerna. När regelverk är tydliga blir det lättare för alla aktörer att planera, investera och hitta bra lösningar.
Samtidigt menar hon att regelverken behöver bidra till den större klimat- och miljöomställningen.
– Och framför allt att krav och regler går i linje med Parisavtalet och de globala och nationella reduktionsmålen, säger hon.
