Termometern klättrar och lägenheten förvandlas till en bastu. Det är ett tillstånd som miljontals européer upplever just nu. Även om inte fullt lika extremt är det i Sverige numera vanligare att boende upplever större problem med värmen på sommaren än av kylan på vintern. Det enligt Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät från 2024. Mer än var tredje person upplever värmestress i hemmet.
Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd bör inomhustemperaturen under sommaren inte överstiga 26 grader. Ett riktvärde som sedan maj 2024 gäller som lufttemperatur, efter att myndigheten skärpt sina rekommendationer. Tidigare fick den operativa temperaturen kortvarigt överstiga 28 grader. Den nya nivån är alltså lägre, och myndighetens budskap till fastighetsägare är att det inte räcker att agera reaktivt när det redan är för varmt. Egenkontroll, kännedom om vilka byggnader som riskerar att bli för varma och skäliga förebyggande åtgärder är krav som följer av miljöbalken.
[ Annons ]
Vid en värmebölja gäller dock ett undantag. Fastighetsägarna har på sin webbplats förtydligat att råden inte är tillämpliga på samma sätt vid extremväder. En hyresvärd kan inte tvingas installera klimatanläggningar i äldre byggnader enbart på grund av att det är ovanligt varmt ute. Vid tillsyn görs en samlad bedömning: hur länge har det varit varmt, vilka åtgärder har vidtagits, och finns känsliga grupper i fastigheten?
Sveriges Allmännytta publicerade i slutet av juni ett informationsblad riktat till bostadsbolag inför de varma dagarna. Även Fastighetsägarna har tagit fram material som hyresvärdar kan dela med sina hyresgäster. Råden kan sammanfattas: följ väderprognosen och kartlägg vilka fastigheter som är mest värmekänsliga, se till att ventilation och solskydd fungerar som de ska, och informera hyresgästerna om hur de kan begränsa temperaturen i den egna lägenheten. Om det är möjligt bör ventilationen ökas nattetid.
Folkhälsomyndigheten listar på sin sida för fastighetsägare ett antal förebyggande åtgärder: installera solskydd vid soliga fönster, bevara och plantera skuggande träd, säkerställ att fönster kan öppnas säkert, och utreda behovet av komfortkyla.
- Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10, gäller från maj 2024): inomhustemperaturen bör inte överstiga 26 °C som lufttemperatur under sommaren. Under resten av året gäller 24 °C som operativ temperatur.
- Vid extremväder som värmeböljor är råden inte tillmäpliga på samma sätt – fastighetsägaren kan inte tvingas installera klimatanläggningar i äldre byggnader.
Hyresgästerna bör själva agera. Viktigaste åtgärden är enligt forskning rätt vädring. Håll fönster stängda på dagen och öppna dem på kvällen och natten när utomhustemperaturen sjunker. I kombination med utvändiga solskydd, som persienner och markiser, ger det störst effekt. Det visar också en studie av Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, presenterad på den internationella konferensen Clima 2025 i Milano.
Merparten av det svenska bostadsbeståndet är konstruerat för att hålla kvar värme, inte för att släppa ut den. Boverkets sakkunnige Peter Brander-Laudon konstaterar i ett SVT-inslag från juni 2026 att fler och fler gamla hus inte längre är anpassade för det klimat som nu utvecklas, och att problemet kommer att bli mer frekvent.
I en ny rapport lyfter Klimatanpassningsrådet övertemperatur inomhus som en stor utmaning. Expertrådet har föreslagit att krav ställs på nybyggnation kopplat till höga temperaturer, och att åtgärder implementeras i det befintliga beståndet – med särskilt fokus på byggnader för sjukvård och äldreomsorg.
Frågan om vem som ska bära den kostnaden är ännu olöst. Att klimatanpassa ett befintligt bostadsbestånd för sommarens värme – med solskydd, bättre ventilation, grönska och eventuell komfortkyla – är en annan typ av investering än den traditionella vintersäkringen. Är det underhåll? Standardhöjning? Och vad innebär det för hyressättningen?
På europeisk nivå är det framför allt EPBD – direktivet om byggnaders energiprestanda – som styr. Det omarbetade direktivet (EU 2024/1275) trädde i kraft i maj 2024 och skulle ha varit införlivat i nationell lagstiftning senast den 29 maj 2026. I Sverige är genomförandet något försenat; riksdagen beslutade att ändringar i plan- och bygglagen träder i kraft den 1 juli 2026.
Direktivet är i grunden ett energi- och klimatdirektiv. Målet är att alla nya byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2030 och att hela det befintliga byggnadsbeståndet ska uppnå det målet till 2050. Men klimatanpassning och inomhusklimat finns med i direktivets motivering. Vid åtgärder för att förbättra byggnaders energiprestanda ska klimatanpassning, passiv kyla, skuggning och luftkvalitet inomhus beaktas. Men bindande krav på sommartemperatur eller kylkapacitet i bostäder finns dock inte med i EPBD.
