En genomsnittlig 25-åring har inte råd med mer än tio kvadratmeter bostad i 111 av Sveriges 290 kommuner. I Stockholm räcker ekonomin till knappt två kvadratmeter, i Göteborg tre och i Umeå fyra och en halv. Det visar ett nytt kvadratmeterindex från Riksbyggen, som kartlägger hur stor bostad en genomsnittlig 25-åring kan köpa utifrån medelinkomst, sparande, bolånevillkor och lokala bostadspriser.
– För många unga har vägen till ett eget hem blivit orimligt lång. Även den som arbetar och har en stabil inkomst kan ha svårt att spara ihop till kontantinsatsen eller få ekonomin att gå ihop för att köpa sin första bostad. Det riskerar att påverka allt från möjligheten att flytta hemifrån till att bilda familj och planera sin framtid, säger Johanna Frelin, vd på Riksbyggen.
[ Annons ]
En undersökning som Riksbyggen låtit genomföra bland unga visar att drygt varannan upplever att bostadssituationen hindrar dem från att ta viktiga steg i livet, som att flytta ihop med en partner, bilda familj eller tacka ja till jobb eller studier.
– Vi möter unga som gör allt ”rätt”: utbildar sig, arbetar och sparar pengar. Ändå räcker det inte för att få en egen bostad. När allt fler hänvisas till osäkra andrahandskontrakt eller tvingas till ofrivilligt hemmaboende är det ett tecken på att bostadsmarknaden inte fungerar som den ska, säger Klara Eklund, förbundsordförande för Jagvillhabostad.nu.
Störst bostad har unga råd med i Filipstad, Hofors och Fagersta. Minst bostad som unga har råd med finns i Stockholm, Solna och Sundbyberg.
Riksbyggen har länge efterlyst ett startlån för unga vuxna för att klara kontantinsatsen. Johanna Frelin pekar också på behovet av ökat bostadsbyggande generellt.
– För att fler unga ska kunna komma in på bostadsmarknaden behöver även bostadsbyggandet öka generellt. Varje ny bostad skapa en flyttkedja som gynnar unga, säger Johanna Frelin.
