Hovrättsrådet Henrik Matz får i uppdrag att utreda om expropriationslagstiftningen behöver ändras för att ge staten möjlighet att tvångsinlösa fastigheter vars innehav bedöms hota Sveriges säkerhet. Utredningen har ännu inte påbörjat sitt arbete – direktivet som presenterades i dag anger ramarna för vad som ska analyseras.
– Det här innebär att staten får ett nytt verktyg för att stoppa den som använder en fastighet för att till exempel planera sabotage eller för att spionera på Sverige, säger försvarsminister Pål Jonson.
[ Annons ]
För de flesta fastighetsägare är frågan troligen inte direkt relevant. Det är i första hand fastigheter med ett strategiskt geografiskt läge som kan beröras: mark i närheten av försvarsanläggningar, farleder eller samhällskritisk infrastruktur. Möjligen kan även den som arrenderar ut sådan mark beröras, men det rör ett fåtal. Finland lyfts i direktivet som jämförelseland, där utländska markköp nära försvarsanläggningar och kommunikationsinfrastruktur redan väckt oro.
Marie Öhrström, chefsjurist Fastighetsägarna Sverige, bedömer att det som föreslås kommer att få liten praktisk påverkan för merparten av landets fastighetsägare. Möjligen kan det snarare signalera en delvis ny riktning på området.
– Det har tidigare kommit flera utredningsförslag med syfte att hindra fastighetsköp som kan vara skadliga för Sveriges totalförsvar. Vår kritik mot till exempel förslaget om en statlig förköpsrätt har varit att lagstiftningen varit för bred och rättsosäker. Bra om regeringen nu väljer att inte gå vidare med de tidigare förslagen utan i stället titta på mer preciserade verktyg som förhoppningsvis inte kommer lägga en våt filt över hela fastighetsmarknaden, säger Marie Öhrström.
Det föreslagna expropriationsändamålet anknyter till ett bredare regelpaket som vuxit fram successivt: lagen om granskning av utländska direktinvesteringar från 2023 och säkerhetsskyddslagens utvidgning som träder i kraft den 1 juli 2026. De tidigare lagarna hanterar nya förvärv. Det nya ändamålet ska ge staten möjlighet att agera även mot befintliga innehav som blivit problematiska i takt med att omvärldsläget försämrats.
Utredaren ska också analysera ersättningsfrågan – specifikt om det lagstadgade påslaget om 25 procent utöver marknadsvärdet som normalt gäller vid expropriation bör slopas i dessa fall.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027.
