Utredaren och vice chefsåklagaren Hans Harding föreslår två nya brottskategorier: deltagande i kriminell sammanslutning och samröre med kriminell sammanslutning. Framför allt när det gäller den senare kategorin så identifieras fastighetsbranschen som en högrisksektor. Fastighetsmäklare och advokater beskrivs som ”möjliggörare” som genom bland annat användning av klientmedelskonton, felvärderingar och fabricerade kontrakt hjälper kriminella nätverk att tvätta pengar och integrera brottsvinster i den legala ekonomin. Utredningen lyfter fram hur stora belopp tvättas via systematiska köp och försäljningar av fastigheter.
En fastighetsägare kan, enligt förslaget, dömas för brott om denne upplåter bostad, lokal, mark eller förråd med avsikt att detta ska användas av en kriminell sammanslutning. För straffansvar krävs att gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja sammanslutningens allvarliga brottslighet. Det krävs inte att brottslighet faktiskt bedrivs på platsen; det kan till exempel röra sig om så kallade tryckarlägenheter eller förvaringsställen för vapen och narkotika.
[ Annons ]
Om en fastighetsägare först efter uthyrningen får veta att lokalen används av en kriminell sammanslutning ska det i normala fall inte anses som ett brott vid själva uthyrningstillfället. Men om Fastighetsägaren därefter förblir passiv utan att försöka få hyresförhållandet att upphöra, kan ett straffansvar inträda efter tid.
Marie Öhrström, chefsjurist Fastighetsägarna Sverige, ser en viss risk för att ansvar ansvaret förskjuts. Att stävja kriminalitet blir något ett fastighetsbolag förmodas syssla med
– I grunden är detta en polisiär fråga så polisen måste bli bättre på att skydda och bistå fastighetsägare. Hyresvärdar som driver den här typen av uppsägningar utsätts inte sällan för allvarliga hot och repressalier. Dessutom försvåras samarbetet och informationsdelningen med polisen idag på grund av förbuden i GDPR och sekretesslagen att behandla och dela personuppgifter som rör brott. Även dessa regler behöver anpassas om utredningens förslag blir lagstiftning, säger Marie Öhrström.
Utredaren för ett resonemang där han ser lagstiftningen som ett motvärn mot påtryckningar. Genom att samröre blir straffbelagt, ges fastighetsägaren ett konkret argument för att neka kriminella aktörer tillträde. Ett statligt ”hot” om straff som fastighetsägaren kan använda för att motverka påtryckningar.
Enligt förslaget kan n fastighetsägare inte dömas enbart för att han eller hon varit naiv eller slarvig i sin kontroll av hyresgäster. Det krävs bevisad kännedom om att det rör sig om en kriminell sammanslutning och en direkt avsikt att upplåta utrymmet till dem för att samröresbrott ska anses föreligga.
Regeringen har redan infört lagändringar som gör det enklare att vräka kriminella från hyresrätter, och motsvarande reglering för bostadsrätter har föreslagits av en utredare. Fastighetsägarna menar dock att hyreslagen behöver skärpas ytterligare om brottet samröre med gängkriminella införs.
– Om regeringen går vidare med utredningens förslag måste motsvarande anpassningar göras i hyreslagen. Eventuell gängkriminalitet räcker inte som skäl för att säga upp en bostads- eller lokalhyresgäst idag utan det krävs som regel en konkret koppling till ett brott i lägenheten eller lokalen. Uppsägningsmöjligheterna behöver i så fall utökas ytterligare och beviskraven sänkas så att det blir lättare att bli av med en hyresgäst som har sådana gängkopplingar som utredningen tar sikte på, säger Marie Öhrström.
